6. A new start
Justins perspektiv:
Jag orkar inte med Ellas bråk med mig så jag går direkt till vardagsrummet. Där finner jag inte bara Ryan utan 2 tjejer till. Vad i helvete är det här? Snart dyker Ella upp. Kan det bli sämre.
"Vilka är de?" frågar Ella och nickar mot de 2 främmande personerna.
"Ella, det här är Noelle och Tyra, Noelle och Tyra det här är Ella" presenterar Ryan. Min blick glider mot tjejen som heter Tyra. Var det inte den där tjejen Ryan babblat om igår? Hon har kort brunt hår, lång som den andra tjejen och fräknig i ansiktet. Jag tittar istället på Noelle som i min syn är betydligt snyggare och sexigare. Kropp ungefär som Ella (kanske lite bättre) långt rött hår, fylliga läppar och perfekt höjd. Min blick fastnar på henne. Jag brukar vara den typen som mest gillar brunetter men den här tjejen är annorlunda.
"Hej" säger hon nästan blygt och Tyra gör detsamma. Jag ser hur Ella vinkar stelt åt dem och hur kallt hennes leende är. Hon har varit en mardröm idag.
"Jag har maten" säger jag till Ryan utan att svara och kastar påsen till honom utan att han var förberedd men som tur var tog han emot den snabbt. Ella himlar med ögoen och försvinner iväg till köket där hon antagligen surar och tycker synd om sig själv.
"Vem vill ha?" undrar Ryan. Och både Tyras och Noelles händer flyger upp. Jag ser hur glada de blir att jag köpt McDonalds. Ella hade velat gå till någon fin restaurang men enligt mig är det slöseri med tid.
De tar var sin hamburgare och äter det medan de pratar med varandra. Jag däremot tar en hamburgare åt mig själv och pome frites medan jag går till Ella.
"Här" jag ger henne de friterade potatisrämsorna och hon suckar och tittar ut genom fönstret. Jag tittar på henne nästan sårat. Det här är inte den Ella som jag träffade först. Hon brukade alltid le, skratta åt allt, inte ta något allvarligt och nöja sig med det hon fick. Den här Ella är självisk, egoistisk och bryr sig inte om n å g o t var är den Ella som jag blev kär i? Allt började för ett par månader sedan. Jag vet inte vad som har flugit i henne men jag hatar det jävligt mycket.
"Hur är det?" frågar jag lugnt.
"Piece of shit" svarar hon.
"Kan du säga varför?" frågar jag igen. Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den lika snabbt.
"Jag vet inte." hennes röst är på gränsen till att darra. Jag går fram till henne och omfamnar henne. Hon snyftar men gråter inte.
"Vill du gå och duscha?" undrar jag och hon nickar mot mitt bröst. Hon stannar en liten stund till innan hon glider ur min famn och springer upp. Problem solved.
Jag drar en lättad hand genom mitt rufsiga hår.
Noelles perspektiv:
Jag lägger allt skräp i högen med allt annat.
"Vad vill ni göra nu?" undrar Ryan. Jag rycker på axlarna.
"Vad finns det att göra?" frågar Tyra.
"Allt" skrattar Ryan. Vi tittar ut. Solen skiner och det är varmt ute.
"Vi kan bada i polen" säger en röst som tillhör ingen mindre än superstjärnan Justin Bieber. Jag ryser bara av hans röst.
"I'm in" säger Tyra. Jag nickar instämmande och till slut går vi mot polen.
"Men jag har inte bikini med mig" säger jag oroat till Tyra.
"Lugn, jag tänker på allt" flinar hon och vi hittar toaletten. Vi byter om. Min bikini är randigt mönstrad och svart och vit. Tyra har en prickig bikini som är vit och blå. Vi går mot polen där vi redan ser Ryan och Justin i poolen.
"Har vi missat något?" skrattar jag och de flinar mot oss. De avbryter deras fight. Tyra lägger våra saker vid en solstol där vi sedan sätter oss. Jag vill bada men jag vill inte behöva tvätta mitt hår så jag bestämmer mig för att sola istället. Solen bränner mot huden och det är skönt. Jag fiskar upp mobilen och inser att den har slut på batteri. Skit också, tänker jag. Den var ju fulladdad i morse. Jag lägger ner mobilen i min väska igen och blundar.
Efter ett par minuter känner jag ur ett par steg kommer närmare.
"Våga inte ens" varnar jag till vem som är nära mig. Jag orkar inte öppna ögonen men när jag känner hur ett par starka och trygga händer finner mina ben och midja så öppnar jag dem blixtsnabbt. Jag ser Justins ansikte. Hans flin möter mitt, jag tittar in i hans nötbruna ögon. De är precis som de var förut. Jag blir förtrollad i hans blick och det känns som i de där filmerna när han ska kyssa mig men istället slänger han i mig i poolen. De där få sekunderna i Justins famn är borta. Allt är svart och tyst. Svagt hör jag Tyras, Justins och Ryans skratt. Det är varmt i vattnet och jag håller andan under vattenytan. Men till slut behöver jag få luft så jag flyger upp.
Jag ger dem en mordisk blick innan jag sätter mig på kanten.
"Kom igen Tyra! Det är kul" säger jag ironiskt. Hon ruskar på huvudet.
"Aldrig" Jag skvätter vatten på henne vilket får ett skrik lämna hennes läppar. Snabbt försöker hon fly men jag är snabbt upp på fötterna så jag tar hennes midja och släpar henne mot vattnet. Hon är stark och försöker slita sig loss men till slut så får jag henne till kanten.
"Våga aldrig skratta åt mig igen" viskar jag i hennes öra innan jag släpper henne och hon ramlar i vattnet. Den här gången är det bara Ryan som skrattar. Min blick letar efter Justins och jag hittar honom på en av stolarna med sin mobil. Han pratar i mobilen och ser upprörd ut. Bäst att inte störa, tänker jag men kan inte stå med att inte kolla på hans bara överkropp. Hans starka magrutor..... Ingen i vår skola hade r i k t i g a magrutor.
Jag rycks ur mina tankar och tittar istället på Ryan och Tyra och skvätter vatten på dom och skrattar roat.
Det slutar med att vi går in och byter om sedan sticker vi. Jag är glad över att Justin eller Ryan inte kom ihåg mig. Men det var nära på att Ryan gjorde det... Vi kommer hem till Tyra och jag messar mamma och säger att jag ska sova över Tyra så att hon inte behöver ligga och vänta på mig.
"Det var väl inte så farligt" ler hon.
"Ren tur. Tänk om de kommit ihåg mig!" svarar jag.
"Såklart de inte skulle göra det" säger Tyra och det känns som om någon stoppar ett spjut i mitt hjärta. Det är en sak att tänka det men att höra henne säga det är dubbelt så jobbigt. Det var inte alls självklart att dom inte skulle komma ihåg mig. Tvärtom. De skulle verkligen komma ihåg mig. Efter allt Justin sagt. Att jag var speciell, att jag alltid skulle finnas i hans minne, att han aldrig skulle sluta tänka på mig, att han inte skulle ge upp hoppet om oss....att han ä l s k a d e mig. Jag mår illa av alla tankar och känslor och det känns som om mina minnen kommer explodera. Det kanske skulle vara bättre om vi aldrig möts. Kanske det skulle vara bäst om jag glömt bort honom också...
Sjuk ;(
Är sjuk så kapitlet kommer lite försenat men ska försöka få upp det imorgon!
Bjussar istället på en söt gif:
5. Do I know you
Nästa dag är det äntligen lördag. Jag och Tyra vaknar halv elva på morgonen och tittar sömndrucket runt i hennes rum.
"När skulle du möta Ryan" suckar jag fram.
"Vet inte, 1 antar jag. Vi får nog komma när vi vill" svarar Tyra och jag nickar. Hon pekar mot garderoben.
"Dags att välja kläder" ett flin sätts på hennes läppar och jag himlar med ögonen. Hon älskar att välja kläder och kan göra den innan man hinner blinka. För mig tar det en evighet och jag är inte den bästa om mode.
Det slutar med att hon väljer åt mig. Hon räcker ett par shorts och en Jack Daniels t-shirt. Jag bryr mig inte om hennes klädval utan bara sätter på mig det direkt. Däremot tar hon ett par hängselbyxor med en kortärmad vit tröja under. Jag kammar mitt hår och plattar det. Det får räcka, tänker jag.
Vi går ner och äter varsin macka. Jag fipplar med min mobil medans jag tar tugga för tugga. Har bara 670 följare. Tyra har dubbelt så mycket. Men det är klart. Hon är populärare och håller kontakt med alla även fast hon inte hänger med dem. Jag låser mobilen när jag märker att jag ätit upp allt. Tyra står redan klar och väntar på mig. Sedan går vi. Vi går mot bussen i tystnad. Men eftersom busstationen är på samma gata som Tyra bor så varar det bara i några minuter.
"När kommer bussen?" undrar hon.
"Hur ska jag veta" säger jag och ger henne en blick. Hon himlar med ögonen och låser upp sin mobil.
"Hur ska jag veta" säger jag och ger henne en blick. Hon himlar med ögonen och låser upp sin mobil.
"Den borde komma.. om några sekunder."
Och där ser vi den. Långsam som en snigel komma fram.
"Det här är inte värt det" väser jag åt henne.
"Ooo, jo"
Vi hoppar på bussen och sätter oss nästan längst bak. Jag är definitivt orolig. Hur kommer Ryan reagera? Kommer Justin vara där? Hans flickvän kommer säkert slå mig, funderar jag och Tyra märker hur jag spänner käkarna.
"Noelle, det kommer gå bra" lugnar hon mig. Jag vänder mig om mot henne. Ett leende sprids på mina läppar. De är falska men ändå äkta på samma gång.
"Jag vet."
Det tar inte lång tid tills vi kommer fram till vart vi ska. Jag har åkt förbi det här området tusentals gånger. Det är ett fint och lyxigt område med stora hus och glammiga bilar står parkerade vid ingångerna. Alla hus är nästan vita och det är rent överrallt. Glasen är dubbelt så stora som mina hemma och de som bor där är fräcka, rika och populära personer.
Vi går en stund tills vi kommer till ett hus som ser exakt ut som alla andra.
"Jag hatar det här" stönar jag men Tyra ignorerar mig och går fram mot den massiva grinden. Som också är vit.
Hon trcker på en knapp och jag hör några svaga pip. Som när man ringer fast lägre.
"Hallå" jag känner igen rösten. Bara lite mörkare stämma men med likadan ton. Ryan.
"Hej det är jag Tyra" svarar Tyra flörtigt och tjejigt. Jag himlar med ögonen. Hennes speciella ''impa på killar'' röst.
"Visst jag öppnar" harklar han sig och snart öppnas grinden trögt. Vi går mot dörren som snabbt öppnas. Jag känner hur hjärtat bultar snabbare.
"Hej" hälsar han.
"Heej" säger Tyra och ger honom en vänskaplig kram.
"Här är min kompis Noelle" fortsätter hon och tittar på mig.
"Hejsan" säger jag och vänder mig om mot Ryan som skakar min hand.
"Ryan" säger han snällt.
"Jag vet" skrattar jag och han gör detsamma. Sen rynkar han ögonbrynen som om han känner igen något. Nej.
"Känner jag dig?" undrar han med ett höjt ögonbryn.
"Nej jag tror inte det" svarar jag kanske lite för hastigt.
Jag försöker se så oskyldig ut som möjligt och för min förvåning nickar han bara fundersamt.
"Okej, kom in" han kliver åt sidan och vi gör som han säger.
Jag gnider mina läppar mot varandra och ställer mig i hallen. Typiskt för såna här hus.
"Är Justin här?" frågar Tyra försiktigt.
"Nej, han åkte för att köpa lunch med Ella" svarar Ryan. "Dom borde komma när som helst."
Vi går mot vardagsrummet och Tyra och Ryan snackar med varandra hela tiden. Jag säger inte ett ord.
"Så, hur gammal är du?" undrar Ryan och vänder sig mot mig. Jag väcks ur mina tankar.
"Lika gammal som Tyra, 18" svarar jag. Han nickar och Tyra börjar prata om hur glad hon är att vara 18 och blablabla. Men Ryan verkar vara intresserad och lyssnar på henne.
Efter ungefär 10 minuter så hör jag en nyckel som vrids om och snart ser jag Justin. Med en vanlig t-shirt och ett par slappa jeans. Inte alls samma hår som förut men samma ansikte bara lite äldre. Jag måste medge att han är attraktiv med sitt rufsiga hår och biffiga muskler. Snart dyker en lång tjej upp bakom honom.
Brunt långt hår, perfekta kindben, fin kropp och ett allvarligt ansiktsuttryck. Precis som en superstjärna ska vara. Perfekt.
Snälla kom inte ihåg mig.
_____________________________________________________________________________________________________
Så slutar lite hastigt där. Men kommentera vad du tror kommer hända. Har ett par idéer som jag tror kommer bli bra. Fortsätt kolla in bloggen! Ovanligt kort kapitel men kapitel 6 kommer upp om cirka 3 dagar så håll ut ;D
4. Girls night
"Har du träffat Ryan!?" tjuter jag som ett alarm. Jag är chockad, arg, nyfiken, besviken och nervös på samma gång.
"Shut upp" svarar Tyra och lägger ett finger på sin mun.
"Berätta" säger jag med tindrande ögon.
"Noelle vi hinner inte vår lektion börjar om några minuter" oroar Tyra sig. Jag stönar.
"Vi har lunch" säger jag. "Vi kan skynda oss hem till dig. Där kan vi äta något och sedan kan du berätta allt. Vi har lång rast. Typ 2 och en halv timme"
Hon funderar. "Visst" och vi sätter av hem till henne. Vi småspinger för att komma fram så fort som möjligt. Tyra hamnar alltid bakom mig och hon verkar orolig. Men jag vet inte varför.
Till slut kommer vi fram flåsandes.
"Öppna dörren" får jag till slut fram. Efter några minuter andas jag normalt igen och kastar mina saker på golvet som vi alltid gör när någon av oss kommer hem till varandra.
"Vad ska vi äta?" undrar jag och följer efter Tyra mot köket.
"Jag har kall pizza" säger Tyra osäkert.
"Perfekt" säger jag glatt. Vi tar var sin bit och springer till hennes rum. Vi sätter oss självklart i hennes obäddade och mjuka säng.
"Vad hände" jag kollar storögt på henne. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig, jag märker inte ens att jag ler stort mot henne.
" S o , w h a t h a p p e n d ? "
"Jo, jag var på väg till skolan och hade kommit försent så jag sprang. Sedan såg jag Ryan gå nerför gatan du vet vid svängen?" jag nickar. "Han sa typ: Bråttom eller? och så skrattade han. Jag sa typ bara japp och helt plötligt började vi prata. Jag vet inte hur men efter en stund sa han att vi kunde gå hem till honom om jag ville. Självklart sa jag ja och vi gick dit" sedan slutar Tyra.
"Och?"
"Jag träffade inte Justin eller nått. Jag fick reda på att han var borta med hans flickvän som heter Ella för att äta frukost på starbucks tror jag. Sen chillade vi tills jag märkte hur mycket klockan var och så kutade jag till skolan. Men jag fick hans nummer" babblar Tyra och jag nickar intresserat.
"Vad ska vi göra nu då?" undrar jag.
"Vad ska vi göra nu då?" undrar jag.
"Han sa att jag skulle ringa honom så fort som möjligt" svarar Tyra och tittar generat ner på sina händer och pillar bort lite av hennes bruna nagellack.
"Klickade ni eller?" undrar jag eftersom jag märker hur glad hon ser ut.
"Jag vet inte. Vi hamnade aldrig på den v ä g e n antar jag. Men han är schyst" säger Tyra.
"Jag vet. Han var alltid den snälla killen" nickar jag. "Justin var lite mer bad"
Tyra fnissar till.
"Jag märkte det. Han var inte som Eric och de andra looserna i skolan" fortsätter Tyra.
"Så...ska du ringa honom?" frågar jag försiktigt.
"NEJ! Jag menar, jag vet inte" säger Tyra generat "Om du vill"
"Det är inte jag som bestämmer. Det var ju du som mötte honom" svarar jag. Hon fuktar sina läppar.
"Jag känner dig också och jag vet att du inte skulle gilla det" säger som bestämt. "Så, nej" Men jag märker ändå hur hon tänker efter om hon gjort rätt.
"Tyra!" säger jag strängt vilket får henne att hoppa till. "Gillar du honom?"
"Noelle, asså jag.." Jag avbryter henne genom att ge henne en allvarlig blick.
"Ja" suckar hon till slut.
"Då så" Jag ger henne ett nöjt leende.
Efter skoldagen så går vi direkt hem till henne igen. Jag hade smsat mamma att jag skulle sova över henne och hon hade snabbt svarat okej. Mamma är världens bästa när det gäller att fråga om såna saker. Det var bara jag och mamma hemma eftersom jag inte ''hade'' någon pappa eller några syskon. Så jag hatade att lämna henne ensam för lång tid.
Jag väntar otåligt på Tyra som till slut ringt Ryan. Det hade tagit en evighet för mig att övertyga henne.
Till slut kommer hon.
"Vi kommer träffas imorgon och han sa att du gärna kan följa med" piper Tyra med ett leende som når upp till hennes ögon. "Vi ska hem till honom."
"Aldrig! Tänk om Justin är där. Tänk om dom faktiskt kommer ihåg mig. Hans flickvän kommer bli rasande!" oroar jag mig.
"Lugn Noe. Vad är det värsta som kan hända?"
"Flera tusen saker" svarar jag.
"Snälla" ber Tyra. Hon gör sina välkända valpögon som ingen kan säga nej till.
"Okej då" stönar jag. Hon klappar händerna och ger ifrån sig ett glädjetjut.
"Det kommer gå fantastiskt och om det går åt skogen så springer vi, okej?" stöttar hon mig. Jag nickar.
"Så vad ska vi göra nu?" frågar jag istället och hon rynkar pannan och funderar.
"Kolla på en film" föreslår hon och jag nickar igen. Hon trycker på fjärrkontrollen vilket gör så att hennes TV sätts på. Vi går direkt till Netflix och väljer hunger spelen. Hon älskar den och likaså jag. Vem gillar inte den?
Vi kollar igenom filmen och jag tittar på den tomma Ben & Jerrys som är i mitt knä. Varför hade jag ätit upp den så snabbt?
"Jag tröttnar aldrig på den där filmen" suckar Tyra när hon stänger av TVn.
"Men den är slut så vi har än igen inget att göra" svarar jag. Jag lägger mig ner i hennes säng och hon gör detsamma bredvid mig. Vi ligger tysta och tittar upp i taket. Det är ingen pinsam tystnad utan en skön och behaglig tystnad. Det är lugnt och jag känner hur mina ögonlock blir tyngre och tyngre när sömnen kryper närmare. Till slut kan jag inte hålla dem öppna så jag kastar en sista blick på Tyra. Hon ligger och andas djupt. Antagligen sover hon. Jag ler för mig självt innan jag gör detsamma och somnar.
"Men den är slut så vi har än igen inget att göra" svarar jag. Jag lägger mig ner i hennes säng och hon gör detsamma bredvid mig. Vi ligger tysta och tittar upp i taket. Det är ingen pinsam tystnad utan en skön och behaglig tystnad. Det är lugnt och jag känner hur mina ögonlock blir tyngre och tyngre när sömnen kryper närmare. Till slut kan jag inte hålla dem öppna så jag kastar en sista blick på Tyra. Hon ligger och andas djupt. Antagligen sover hon. Jag ler för mig självt innan jag gör detsamma och somnar.
_____________________________________________________________________________________________________
Igen, världens tråkigaste, dåligaste och kortaste kapitel men som sagt har jag ingen tid. Jag loovar er att det kommer hända mera sen så håll ögonen öppna ;) Kommentera så kommer kapitlet snart.
3. Where the hell are you?!
Men istället för att smsa Tyra så hoppade jag in i duschen och somnade i min säng sedan.
Jag sitter bredvid mamma i bilen och tittar ut genom fönstret. Jag kollar ner på mina kläder. Jag hade valt en vanlig lila/rosa t-shirt instoppad i en blommig kjol. Inte riktigt min stil men det var det bästa jag kunde hitta. Egentligen skulle jag vilja ha mina shorts men de är i tvätten. Snart svänger mamma in på skolans parkering. Jag stoppar snabbt ner mina solglasögon i väskan och rättar till mina armband innan jag säger adjö till mamma.
"Ska jag hämta dig senare?" undrar hon med sina snälla ögon.
"Ska jag hämta dig senare?" undrar hon med sina snälla ögon.
"Det behövs inte, jag åker antagligen till Tyra" svarar jag med ett leende som hon besvarar vänligt. Jag stänger dörren och går in mot skolan. Jag går till mitt skåp men förvånandsvärt nog står hon inte där som hon brukar. Jag rynkar på ögonbrynet. Var kan hon vara? Jag suckar lågt och ställer in mina saker i mitt skåp innan jag smäller igen det.
"Någon som är sur hör jag?" Jag biter ihop och vill gå därifrån men istället vänder jag mig om och Eric står där med ett flin. Han är som ett litet barn. Kan inte hålla käft och kan inte hålla still.
"Någon som är sur hör jag?" Jag biter ihop och vill gå därifrån men istället vänder jag mig om och Eric står där med ett flin. Han är som ett litet barn. Kan inte hålla käft och kan inte hålla still.
"Någon somär lika barnslig som vanligt h ö r j a g " Svarar jag och lägger armarna i kors. Han himlar bara med ögonen.
"Har du sett Tyra" frågar jag medans vi går mot lektionen.
"Nepp" svarar han uttryckslöst. Jag suckar för tusende gången idag. Jag hatar mitt liv.
"Vad har vi för lektion?" frågar jag istället.
"Vet du inte?" Han höjer på ögonbrynet. "NO"
"Typiskt" mumlar jag.
"Varför sa du det?" vill han veta. "NO äger." Varför tycker a l l a det.
"Jag suger på det" avslöjar jag.
"Som resten av ämnerna" skrockar han.
"Ha-ha jag dör av skratt" jag himlar med ögonen och till slut kommer vi fram. Jag väntar mig att se Tyra sitta vid sin plats med sin mobil i handen och hörlurar inpluggade men istället ser jag bara 2 tomma platser. Var i helvete är hon! tänker jag men sätter mig motvilligt ner. Jag vill egentligen leta efter henne, säga förlåt och så skulle vi prata om varandras känslor. Men istället får jag prata med Eric. Vilket jag absolut inte kommer att göra.
Tyra kommer inte på hela lektionen så jag ger upp. Antagligen är hon sjuk, tänker jag. Men då skulle hon väl informera det för våra lärare. Nu fick hon frånvaro. Jag har fortfarande 100% vilket är ovanligt i denna skola.
Nästa lektion har vi NO vilket jag också suger på. Men Eric har rätt. Jag suger på alla ämnen som finns. Efter varje prov så känner jag den där obehagliga känslan och inte den behagliga som de flesta andra får. Tvärtom. Det känns alltid som om jag gjort något fel. Alltid. Och det finnns alltid något fel.
Jag skakar bort alla negativa tankar och märker inte ens när jag kommer fram till salen vi ska vara vid. Jag sätter mig på samma plats och Eric flinar mot mig. Han sitter längst till höger bredvid min bänk. Men Tyra sitter närmare honom och jag är glad att det inte är jag. Han är ruskigt jobbig. Och sitter bredvid klassens ''busunge'' Marcus. Med sin blonda kalufs och leendet på läpparna. Jag hade en gång tyckt om honom faktiskt. Jag menar vi hade många saker gemenskapt, han var rolig, fick mig att skratta, var ganska söt men nu tycker jag att alla killar i hela världen är fåniga. Och nu är det verkligen alla eftersom jag inte gillar Justin längre.
Lektionen går snabbt och när det bara är tjugo minuter kvar stormar Tyra in i klassrummet. Fröken harklar sig och tittar strängt på henne.
"Förlåt att jag kommer försent" ursäktar Tyra sig. Jag spärrar upp ögonen och blir genast på bättre humör.
"Fick jag frånvaro?" undrar hon nervöst. Jag nickar långsamt och hon svär för sig själv.
"Shhh" hyshar Eric och jag visar upp fuck you fingret år honom. Han förtjänar det. Sedan vänder jag mig tillbaka till Tyra men just då höjer fröken rösten.
"Så, den här lektionen får sluta lite senare idag eftersom jag ska till ett möte men ni får till läxa att läsa i häftet till sida 4 och svara på alla frågor. Glöm inte orden också, de kommer vara med på provet" varnar fröken och alla ställer sig lyckligt upp.
"Jag är så himla ledsen" säger jag plågat till Tyra.
"Vad pratar du om?" hon rynkar på sina perfekt plockade ögonbryn.
"För att jag inte snackade med dig igår"
"Det gör inget, det fanns inget att prata om" säger hon som om det inte vore något. Det är det jag älskar med henne. Att hon inte ta saker för allvarligt.
"Men vart var du?" undrar jag. "Ingenstans" säger Tyra fort som blixten vilket får mig att bli misstänksam. Vi låser upp våra skåp och jag passar på att ta en mint tablett.
"Tyra" säger jag och ger henne en menande blick. "Jag känner dig"
" T y r a , I k n o w y o u "
Hon biter i läppen som om hon tvekar. Jag känner igen den där blicken. Samma som hon gav mig när hon erkände att tappat bort mitt favorit halsband. Hon granskar mig och ser nästan rädd ut. Som om mina föreldrar dött eller nått. Hon öppnar munnen och jag lyssnar intensivt. Vänta vad har hon gjort!
_____________________________________________________________________________________________________
Världens tråkigaste, kortaste kapitel någonsin. Men kände ändå att jag skulle lägga upp något smått till er. Och hörni kommentera!!!!!!
Vad tror ni att Tyra kommer avslöja?
Vad kommer hända mellan Justin och Ella?
Handlar det om Ryan?
I nästa kapitel får du svaren ;)
2. Everything is changed
1 dag tidigare: Justins perspektiv
Jag drar ett djupt andetag medan Ella fortsätter klaga.
Jag drar ett djupt andetag medan Ella fortsätter klaga.
"Du kunde väl ha sagt det!" tjoar hon. "Aldrig i livet! Jag stannar här" hon slår foten i golvet och jag tittar upp
" Y o u w o u l d h a v e s a i d i t b e f o r e"
mot henne där jag sitter på den ovanligt bekväma soffan.
"Du fucking följer med mig eller så drar jag dig dit, du väljer och jag är allvarlig" Svarar jag med betydligt högre ton och med mycket mer attityd än hon. Ella stönar och stampar ännu en gång med foten på golvet innan hon snabbt går iväg. Jag himlar med ögonen. Tjejer, tänker jag och suckar lättat. Snart hör jag en hög duns vilket får mig att hoppa till. Det var antagligen Ella som smällde igen dörren, tänker jag.
"Hur tog hon det" säger Ryan som kommer gåendes fram till mig.
"Bättre än jag trodde" svarar jag ironiskt. Jag himlar ännu en gång med ögonen.
"Tjejer" skrattar Ryan och slår sig ned mitt imot mig. Jag nickar bara och checkar min mobil. Scooter har ringt mig, jäklar.
"Jag måste ringa Scooter" säger jag till Ryan och han hinner inte svara tills jag är i hallen och börjar ringa honom. Fy fan vad jobbig han är ibland.
Ella går före mig mot flygplanen. Fortfarande arg men det kunde ha varit värre. Hon hade ignorerat mig och inte pratat med mig hela kvällen igår. Men det var väl bra. Jag behöver en paus från allt tjat.
Många frågar mig om jag älskar henne och ibland gör jag det men vid såna här stunder önskar jag att hon bara kunde försvinna. Jag drar en hand genom mitt hår medans vi stiger på planet.
"Välkommen ombord" säger en kvinna med ett stelt leende. Jag svarar inte utan bara går på planet. Vilken tur att Scooter hyrt ett privat plan. Jag orkar inte att sitta i de jävligt trånga platserna på vanliga flygplan.
Jag sätter mig ner bredvid Ryan medans Ella sätter sig ned mitt emot oss och tittar intensivt i sin mobil.
Resan är bara ett par timmar men jag vet att det kommer kännas som hundra år.
Vi kommer äntligen fram efter ungefär 2 timmar. Och nu sitter vi i bilen på väg till huset vi kommer att bo vid de senaste 4 veckorna. Det skulle ha vart 6 men Ella hade vägrat så det fick bli 4.
Vi kommer fram snabbt och huset är stort och vitt. Inte lika stort som mitt hus hemma men det får väl duga. Ella hoppar ur först och sedan jag. Vi tar våra väskor medan Ryan fiskar upp nyckeln och öppnar dörren.
Hallen är ganska liten egentligen men ser stor ut eftersom det är så högt tak. Jag går fram och Ella följer förvirrat efter mig uppför den långa trappan.
"Välj ett rum" säger jag och nickar mot korridoren som har massvis med rum. Plötsligt blir hon ivrig och springer iväg och öppnar och stänger massa dörrar. Jag himlar med ögonen innan jag går ner för att hjälpa Ryan med de tunga väskorna.
När vi är klara letar jag reda på Ella och hittar henne efter en stund i det största rummet. Som vanligt måste hon ha det bästa.
"Jag har valt" tjuter hon glatt och slår ut armarna där hon sitter på sängen. Jag nickar bara och ställer hennes väskor framför henne.
"Då kan du väl packa upp" svarar jag. Hon suckar högt men efter ett par minuter av tystnad gör hon som jag säger.
"Duktig flicka" säger jag och försvinner ut ur rummet och går mot vardagsrummet. Där sitter Ryan på soffan och zappar mellan kanalerna på TVn.
"Du vet att vi missade fotbollsmatchen" säger han besviket utan att ge mig en blick. Jag svarar inte utan slår mig bara ner bredvid honom.
"Vad ska vi göra då?" frågar jag istället.
"Vet inte, vad finns det att göra" jag funderar.
"Vi kan spela tvspel, åka iväg någon stans åka skateboard eller..." Ryan avbryter mitt babbel.
"Skateboard?"
"Ja, jag tog med ett par" svarar jag.
"Så det var därför din fucking väska var tungast" skrattar han.
Till slut bestämmer vi oss att åka skateboard. Som vanligt hade Ella tjurat men gått med på det ändå. Jag tror att hon vet att hon inte har något annat val.
Vi går mot stället jag och Ryan åkt skateboard en gång i tiden och som tur är det inte långt att gå dit från huset.
Vi är där på nolltid och jag börjar. Ella suckar och tittar på. Jag är inte lika bra som jag var förut men efter en stund börjar jag komma igång och göra trixs. Ryan däremot är vinglig men efter en stund får han flyt precis som jag.
"Kan vi inte gå snart" tjattrar Ella efter tjugo minuter. Jag går fram till henne och kysser henne mjukt på hennes läppar. Hennes stela kropp slappnar snabbt av och efter kyssen ler hon mot mig. That's how you get all the ladies, tänker jag.
"Yo, Ryan. Vi går" jag stannar upp för att kolla på honom och han nickar kort. Sedan tar jag Ellas hand innan vi går med Ryan hack i häl.
Noelles perspektiv:
"Noe.." mumlar Tyra tyst bakom mig. Jag håller fortfarande i trädet och vill försvinna. Ner i marken och aldrig komma tillbaka.
"Vi går" svarar jag bara och väänder mig om utan att ge Tyra en blick. Jag går snabbt till skolan och Tyra följer hela tiden efter mig. Jag kan känna hennes blick i nacken och vill vända mig om och krama henne så hårt jag kan men ändå gör jag det inte. Jag vet inte varför.
När vi kommer fram till lektionen är vi 13 minuter försenade så vi sätter oss bara vid våra platser och härmar alla andra. Hela lektionen säger jag inte ett ord till Tyra och hon säger inget till mig. Vad fanns det att säga?
Som tur var slutade lektionen snabbt och snart har vi slutat. Jag och Tyra säger fortfarande inget utan hämtar bara våra saker innan vi går. Jag ville vara ensam. Helt ensam. I ett svart rum. Utan dörr. Instängd. Men det skulle vara för bra för att vara sant. Det tar inte lång tid innan jag kommer hem och mamma hälsar glatt på mig när jag kommer in.
"Jag ska göra lite pappersarbete men du kan gå till ditt rum?" hade hon sagt innan hon sprungit till arbetskontoret. Jag suckar och hänger upp min jacka samt joggar upp och går till mitt rum. Jag slår upp datorn och går in på Google. Jag tvekar. Vill jag detta? Men till slut finner jag modet och söker på Justin Bieber.
En rad med länkar poppar upp men istället klickar jag på bilder. Flera bilder kommer upp på han med hans vänner, photoshoots, paparazzi bilder, när han röker/tar droger bilder men det finns en som jag fastnar på. En bild på honom med samma tjej jag sett tidigare idag. Jag klickar på den direkt. Inte för att jag bryr mig....nyfikenhet bara. Bilden föresteller honom och den där tjejen. Tjejen har långt brunt hår, bruna ögon, en glammig klänning och ett brett leende på läpparna. De ser glada ut vilket får min mage att vrida sig. Det borde vara jag! Tänker jag egoistiskt. Ovanför bilden står det en rubrik. Justin Bieber och Ella Cowen äntligen officiellt ett par!
Ella Cowen. Det låter som om jag hört det namnet tidigare men jag kan inte sätta fingret på vart. Så istället skriver jag in Ella Cowen på google istället. Som jag gjort förut så klickar jag på bilder och jag ser direkt att hon redan är känd. Mycket känd. Jag slår igen datorn snabbt och begraver mitt ansikte i mina händer. Det är nu jag märker vilken idiot jag varit. Jag kniper ihop ögonen. Hur kunde jag tro att den store Justin Drew Bieber skulle vilja vara med mig. Jag slår vad om att han inte ens kommer ihåg mig. Jag känner hur tårarna bränner innanför ögonlocken.
Hur kunde jag tro att jag hade en chans. Jag försöker minnas alla minnen jag och Justin haft tillsammans och jag minns många. När vi pratat, skrattat, sovit, snackat skit om andra, kramats och även kysst varandra.
Jag känner mig som en större idiot nu. Jag tittar upp och låter tårarna rinna. Jag bryr mig inte nu. Jag lägger mig ner i sängen och gråter hysteriskt. Jag har förlorat en av de viktigaste personerna i mitt liv. Och det är bara nu efter 4 f u c k i n g år som jag kommer på det.
"Jag hatar mitt liv just nu" huttrar jag och märker inte hur jag somnar i min gråt.
"Noelle!!" ryter mamma. Jag rycker till och gäspar sömndrucket.
"Vad!?" vrålar jag tillbaka.
"Mat" skriker mamma och jag suckar. Jag kollar på klockan. Har bara sovit ett par timmar. Great. Jag reser mig och ställer mig framför spegeln. Jag ser ut som ett odjur. Jag stönar.
"Wait a sec!" ropar jag och går in på toa. Man ser tydligt att jag gråtit så jag sköljer av ansiktet med kallt vatten. Jag vet inte om det hjälpte men jag får hoppas det. Jag torkar ansiktet innan jag småspringer ner till köket där jag hittar mamma sittandes på bordet.
"Maten står på spisen" informerar mamma. Jag nickar och känner hur magen kurrar till. Käften, tänker jag och lägger maten på min tallrik innan jag sätter mig vid bordet mitt emot mamma. Jag hugger in och kan inte sluta tänka på Tyra och Justin. Speciellt Tyra nu. Jag skulle inte ha ignorerat henne och vara så självisk. Jag skulle hellre vara ledsen tilllsammans med henne än att vara ledsen själv. Mitt liv är en soppa. En rörig soppa.
Efter maten s k a jag smsa henne. Hon förtjänar det.
__________________________________________________________________________________________________
Förlåt för att jag inte lagt in det tidigare men allt raderades (som vanligt) och jag har haft massor med prov att plugga inför så har inte hunnit. Kort kapitel men kommentera i alla fall darlings <33
Vad Noelle göra?
Vad kommer hända sen?
Kommer Tyra göra något?
Få alla svaren i nästa kapitel
1. What is happening?
4 år sedan: Noelles perspektiv
Jag sitter på bänken och tittar ut mot sjön. Det är så vackert här i Atlanta. Jag suckar djupt när jag äntligen ser Justin komma gåendes fram till mig.
"Som vanligt" skrattar jag och ger honom en menande blick. Han rycker bara på axlarna och sätter sig ner bredvid mig.
"Måste du åka?" frågar jag allvarligt och kollar på honom.
"Du vet att jag måste" svarar han bara. Jag nickar.
"När åker du?"
"Om fyrtio minuter" säger han. Sen blir det tyst. Det finns inget jag kan göra, inget han kan göra och inte någon kan göra åt. Det vet vi. Vi sitter tysta och kollar på den fina lilla dammen där vi träffats många gånger. Efter ungefär 10 minuter så drar jag ett djupt andetag och avbryter tystnaden.
"Det är väl dags att säga farväl" inser jag och tittar på honom igen. Jag har inte märkt tills nu att han suttit och glott på mig hela tiden. Han nickar och rätar på ryggen. "Hejdå"
"Säg inte så" säger han nästan strängt åt mig vilket för mig att rycka till. "Vi ses"
"Jag vet men...lova mig en sak" jag tittar ner i mitt knä.
"Vad?"
"Att du aldrig kommer glömma mig., oss" han skrockar.
"Hur ska jag göra det? Jag lovar" han kysser mig på huvudet vilket får mig att fnissa till. Så där som jag gjorde för några veckor sedan när det var min födelsedag. Jag fyllde 14. Justin är ett år äldre än mig.
"Jag kommer sakna dig" jag kramar honom en lång stund och lutar mitt huvud på hans axel. Efter femton minuter sitter jag ensam på bänken igen och tittar ut mot sjön.
Nutid: Noelles perspektiv
Jag stönar högt när alarmet tjuter. Jag vill inte vakna! Tänker jag och slår hårt på den. Men jag måste gå ju, jag vill inte komma försent till skolan i g e n .
Jag reser mig motvilligt upp och går sömndrucket till toaletten där jag tvättar mitt ansikte. När jag möter min spegelbild blir jag skrämd. Av mig själv. Jag har mörka ringar under mina ögon, mitt hår står åt alla håll, min pyjamas har jag glömt att byta så den har stora fläckar på sig och mina ögon är röda. Jag kunde inte sova i natt. Jag hade vänt och vridit mig och min mobil hade stört mig hela tiden. Jag behöver få den fixad.
Jag tar på mig ett par röda mjukisbyxor, en svart t-shirt och en stickad kofta. Inget speciellt men duger till skolan. Jag sätter mitt hår i en tofs och tar ett pannband på mitt huvud. Perfekt nu kan jag börja med sminket.
Jag tar lite maskara, läppglans och concealer för att täcka mina lila påsar under ögonen.
När jag är klar springer jag nerför trappan där jag möts av min stressade mamma.
"God morgon" hälsar jag och äntligen märker hon mig.
"Hej gumman, har du sett min ring?" undrar hon. Jag suckar.
"Nej mamma"
"Aja, då får jag väl leta efter det när jag kommer hem" säger hon och rätt var det var så gick hon iväg. Säkert till jobbet. Jag tittar på klockan. Shit jag börjar om en kvart! Jag springer mot dörren i hopp om att mamma ska stå där men bilen är borta. Jag skyndar mig bort mot köket för att ta en kaka sedan tillbaka till dörren för att knyta åt mina converse och ta min väska. Sedan srpinger jag till skolan.
"Hej bestie!" kvittrar Tyra och armkrokar mig.
"Vad har vi för lektion?" undrar jag eftersom jag glömt mitt schema hemma.
"Vi har engelska, silly" skrattar hon.
"Fuck" svär jag och drar en hand genom mitt hår.
"Vet du vad!" nästan skriker Tyra.
"Nej" säger jag. "Vadå?"
"Justin Bieber kommer hit!!!" hon skuttar till av lycka. Va? Kommer Justin hit? Jag får en behaglig känsla. Undrar om han förendrats. Jag har ju sett honom här och där men ändå.
"När?" undrar jag chockat.
"Ehm, imorgon tror jag" svarar hon. "Det är en perfekt möjlighet för dig"
"Men hur vet du att han kommer imorgon?"
"Girl, jag vet mycket mer än du tror" hon lägger sin hand på min axel.
"Hoppas Ryan är med" drömmer hon.
"Vänta, är han fortarande vän med Ryan...butler?" frågar jag förvånat.
"Japp och han är så söt!" Tyra tappar nästan andan när hon pratar. Jag ler bara och skakar på huvudet.
"Japp och han är så söt!" Tyra tappar nästan andan när hon pratar. Jag ler bara och skakar på huvudet.
"Men tänk om han förendrats" oroar jag mig.
"Ingen chans att han glömt bort dig" säger hon. Jag nickar. Hoppas det.
Jag var förvånandsvärt dålig på resten av lektionerna men det beror nog på att jag tänkte på Justin. På det senaste provet fick jag D och jag har inte lust att få det igen. På alla andra ämnen får jag C eller B.
Jag vet ändå inte hur jag ska kunna möta Justin, jag menar jag vet inte var han kommer bo ens. I hans gamla hus bor det redan några så han kan inte vara där. Jag tänker för mycket.
"Noelle?" frågar fröken strängt. Jag möter hennes iskalla blick och har inte ens märkt när hon pratat med mig.
Hela klassen stirrar på mig men jag låtsas inte märka det.
"Vad sa du?" Fröken suckar högt.
"Felicity kan du förklara vad en kemisk förening är?" hon vänder sig mot Felicity som sitter längst fram till vänster bredvid Melissa. Jag sitter i mittenraden längst bak som vanligt med Tyra.
"Dagdrömmer du igen?" viskar Tyra.
"Nej" ljuger jag och tittar ner i mitt skrivblock och märker att jag skrivit Justin och ritat hjärtan och blommor överallt.
"Är du säker?" hon pekar på mitt skrivblock. Jag slår bara igen det och himlar med ögonen mot henne.
"Du är så barnslig, lyssna på lektionen" viskar jag tillbaka.
När Felicity svarat så har vi slutat. Jag tar tag om mina böcker och lägger varsamt ner dem i min väska innan jag går ut ur salen.
"Det verkar som om du är mer spänd över att träffa Bieber än jag är" fnittrar hon.
"Säkert. Men det är ju klart...jag var i h o p med honom ju, minns du?" säger jag uppenbart. Jag ville hålla det hemligt men så fort jag träffade Tyra så behövde jag berätta. Det var det ända rätta så jag förklarade allt för henne på väg hem från skolan en dag. Hon hade nästan svimmat och jag kan inte tro att hon trodde på mig.
"Äntligen är dagen slut" suckar hon lättat. "Vad ska vi göra?"
"Vi kan väl gå hem till dig" föreslår jag och hon nickar som svar.
Det slutar med att jag bestämmer mig att sova över henne. När vi vaknar nästa dag så har Tyra som vanligt haft alarm precis som jag bara att hon har det väldigt tidigt. Hon är en morgon människa vilket jag inte är. Men till slut får hon upp mig från sängen och får iväg mig till skolan. Jag får låna ett par av hennes kläder vilket är ett par blåa jeans och en militärgrön kortärmad tröja.
När vi kommer till skolan så har Tyra planerat allting. Vi får de 2 första lektionerna överstökade sen äter vi en snabb lunch innan vi sticker iväg till det stället Tyra t r o r att Justin kommer vara vid. Sen får vi se hur det går.
Jag är osäker på om vi hinner det på den korta lunch rasten men bad girls have more fun antar jag.
Så Matten och hemkunskapen går snabbt och snart har vi lunch. När vi kommer in i matsalen köper vi varsin toast innan vi sätter oss vid Eric.
"Hej" hälsar Tyra. Eric hoppar till innan han märker att det är vi.
"Tja" svarar han och tittar först på henne och sedan på mig. Jag ger honom ett snabbt leende innan jag slår mig ned.
"Har ni bråttom?" frågar han när han märker hur snabbt vi äter våran mat.
"Ja" säger Tyra med munnen full av mat. Eric skrattar roat åt henne.
"Ja" säger Tyra med munnen full av mat. Eric skrattar roat åt henne.
"Vi ska möta Justin" avslöjar jag.
"Vänta...Justin Bieber? Var inte du tillsammans med den tönten"
"Prata inte så högt, och han är ingen tönt" väser jag åt honom.
"Jag kan prata hur högt jag vill" svarar han trotsigt.
"Snälla"
" p l e a s e "
"Okej då" svarar han med händerna i luften.
"Ska vi dra?" undrar Tyra och jag nickar.
Vi kommer snabbt ut på skolgården och jag vänder mig mot Tyra.
"Vart ska vi egentligen?" undrar jag till slut.
"Till skate board rampen jag vet att det är det första han gör om han ska hit. Jag såg det i en tidning" svarar hon och jag suckar.
"Det är nog inte sant" säger jag men jag minns att han verkligen hade en relation med sin skateboard.
Hon svarar inte utan fortsätter gå och jag har inget val än att följa efter. Till slut kommer vi fram och snabbt hör jag röster. Jag hör Ryan och någon främmande tjejs röst.
Hon svarar inte utan fortsätter gå och jag har inget val än att följa efter. Till slut kommer vi fram och snabbt hör jag röster. Jag hör Ryan och någon främmande tjejs röst.
"Vänta" säger jag och stannar.
"Vi kan inte bara gå vi måste kolla först. Jag ställer mig bakom ett träd och snabbt står Tyra bakom mig.
"1...2...3" viskar hon och sedan kikar vi. Jag ser Justin som gör ett par tricks, Ryan som står med sin skateboard och glor men sen är det en annan tjej som står bredvid honom. Hon kan inte vara äldre än Justin och har långt brunt hår. Kanske Ryans flickvän? Snart går Justin fram till dem. Jag blir helt stel och jag känner hur Tyra flämtar till. Justin går fram till brunetten och böjer sig fram och kysser henne.
Vänta lite, är det J u s t i n s flickvän?
_____________________________________________________________________________________________________
Kapitel ett, check! Hoppas ni gillade första kapitlet. Om ni gjorde det kan ni väl lämna en kommentar så kommer kapitel 2 komma upp snart.
Vad kommer Noelle göra?
Vad ska hända?
Hoppas ni gillade första kapitlet. Lite tråkigt men det får man räkna med.
Memories lasts forever cast
Noelle Stanford (Holland Roden)
Tyra Campbell, Noelles bästa vän (Crystal Reed)
Justin Bieber (Justin Bieber)
Ryan Butler, Justins vän och Tyras nya pojkvän (Ryan Butler)
Ella Cowen, Justins flickvän (Nina Dobrev)
Prologer
Ni bestämmer vilken som är bäst genom att kommentera. Ledsen att det inte blir en "jelena" novell men jag ville testa något nytt. Hoppas ni förlåter mig...
Har i alla fall fixat designen! Inget speciellt egentligen. Men det skulle vara kul om ni kommenterade om ni gillar den!
PROLOG 1
PROLOG 2
Vad kommer hända när Justin får reda på allt?
Så på båda novellerna så har Holland Roden huvudrollen.
Kommentera vilken som är bäst!
RÖSTNINGEN ÄR AVSLUTAD
RÖSTNINGEN ÄR AVSLUTAD
