15. If you only knew

 
Desperat tittar jag på damen som jag fortfarande inte kan namnet på och hon pekar mot bordet där de sitter.
"Nu har du ju något bra att göra! Se så" hon nickar mot dom igen och jag suckar lågt men rätar på ryggen. Jag tar mitt block och penna medan jag går mot dem svettig i händerna.
Snälla gud snälla ber jag. När jag kommer fram märker dom mig inte eftersom de är helt inne i sin konversation.
Han sitter med två killar som inte har något hår nästan. En pratar och de andra lyssnar intresserat. 
"Ursäkta" harklar jag mig. Just den stunden känns det som om jag gjort världens största misstag.
"Nej men hej" säger en kille till höger, inte den som jag mött tidigare som var med Justin.
"Vad får det lov att vara?" undrar jag istället.
"Dig" säger den andra. Fortfarande inte den som jag träffat tidigare. Jag himlar med ögonen.
"Jag känner igen dig" säger äntligen den som var med Justin. "Eller hur?"
"Ja" svarar jag ärligt. "Var du med Justin?"
"Den där bögen" mumlar han och tar ett cigg.
"3 öl" svarar killen som ''flörtat'' med mig.
"Okej" säger jag och skriver ner det. När jag ska gå hindrar sama kille mig igen.
"Men du, du är aldelles för snygg för att gå runt i det här området. Det är farligare än du kan föreställa dig"
 
"Jag tror jag klarar mig" säger jag bara och går iväg. När jag tagit ölen ställer jag den på deras bord. Som nu stinker rök på grund av att dom rökt.
Dom märker knappt mig vilket jag är glad över. Jag har verkligen ingen lust att snacka med dom snubbarna igen. Och vad menade han? Med: det är farligare än du tror. Jag ryser av tanken.
Efter ungefär tio minuter går dom iväg. Efter det blir det ganska lugnt. Ett par kommer men det är ingen stor match. Dom var ovanligt snälla.
Efter det var det dags att gå hem. Då hade det börjat regna igen. Nu sitter jag i soffan med en varm filt och min onesie på mig. Mitt hår och kläder hade blivit svinblöta så jag hade tagit ett avslappnande bad. Jag sörplar på min o´boy och kollar på något korkat avsnitt av family guy. Men den här gången gillar jag det. Jag älskar den mysiga känslan av att sitta och bara ta det lugnt.
Mamma hade varit så stolt när jag kommit hem att hon tog en bild på mig. Visst ser jag ut som en ful blöt hund men hon gillar den ju.
Jag loggar in på min dator istället. Så fort jag kommer in på internet ser jag kändissidorna som vanligt. Kim kardashian, One direction, Rihanna mm. Och så självklart kungen, Justin Bieber. Denna gång har fotograferna tagit nya bilder på honom i parken. Med hans familj. Det är sött. Om man bara klippte bort en person. Ella.
Varför känner jag mig nästan arg när jag tänker på henne? Jag ska inte bry mig, intalar jag mig själv och klickar på skype istället. Tyra är som jag hoppats inne. Jag ringer henne och hon svarar inom en sekund.
"Hej" får hon fram.
"Hej" svarar jag. "Du ser trött ut"
"Aa, för att jag är det" skrattar hon. "Jag dricker kaffe hela tiden men det räcker inte" Jag fnissar innan jag blir dödsallvarlig igen.
"Varför pratade du med Ryan? Ta det inte så men....jag vill inte att vi ska ha kontakt med dom" säger jag och sänker rösten.
"Vadå har du något problem med det" nu låter hon bara irriterad och frustrerad.
"Jag har berättat för dig" svarar jag och ger henne en blick. Hon himlar med ögonen.
"Ryan är inte sån, kanske Justin men jag gillar verkligen honom och han fattar" säger hon. Jag skakar på huvudet. 
"Det finns mycket du inte vet" nästan viskar jag. Men typiskt nog måste hon såklart höra det. 
"Vad?" hennes ton är fortfarande lika irriterad. 
"Inget...ses imorgon i skolan, om du ens kommer" jag suckar och stänger ner laptopen. Jag önskade hon förstod mig. 
Jag litar inte på någon längre. 
Kooooort, I know. Men förra kapitlet var ju lite längre än jag brukar skriva och just nu vill jag verkligen kolla på pll!!! (ledsen men jag har precis börjat och är redan ett stort fan) så...hehe.
Och jag trodde jag hade publicerat det här inlägget tidigare men blogg.se har lurat mig ännu en gång >.<
Kommentera

14. Who is she?

 
Hela skoldagen hade gått ovanligt segt. Jag hade varit ensam den mesta av tiden men ibland stötte jag på Eric men han hade varit med sina killkompisar, eller rättare sagt peddo. Jag hatade deras snuskiga blickar på mig. De äcklade mig.
Jag suckar och går mot toaletten samt tar av mig alla mina kläder för att kunna ställa mig under duschen. Jag låter det varma vattnet forsa nerför min kropp och slappnar av. När jag har tvålat in mig och är klar virar jag handuken om min kropp och en på mitt hår som jag tvättat. Om det skulle vara någonting jag gillade med mig själv så skulle det nog vara mitt hår. Bland annat för att det är lättskött men också för att jag hela tiden får komplimanger och kommentarer som ''Guh, jag önska ja hade så snyggt hår som du!''.
Jag smörjar in min kropp med body lotion och sätter på mig ett par mjukis byxor och t-shirt som redan ligger på golvet. Tröjan är gammal och sliten men är den som jag gillar bäst. Den är dock för stor eftersom den var från Eric. Han sa att hans farbror sålde tröjor så han gav mig en som födelsedagspresent för ett par år sen. Den är grå och har katt med en rosa mössa på den. Varför står jag och tänker på en t-shirt? Jag skakar på huvudet åt mig själv och plockar upp min mobil medans jag väntar på att håret ska torka tillräckligt. Jag har missar flera meddelanden från Tyra. Jag lyser upp och tittar igenom dom.
.....Vänta VA?
Hej hej Noe! Vet att du e i skolan o allt men tänkte bara säga att ja chattar me Ryan <333
Skulle du inte kunna svara!
Hallow?
:'(
Herrå..
 
Har hon kontakt Ryan fortfarande! Jag får en dålig magkänsla men vill inte säga det till Tyra så jag väljer att inte svara alls. Tänk om hon är kär. Riktigt kär. Som jag en gång var med Justin. Jag har inte vart det efter honom. Visst har jag haft korta förhållanden med pojkvänner men inte som var på r i k t i g t  . Jag släpper mitt hår och kammar ut det och gör en slarvig knut mitt på huvudet och sen hör jag telefonen ringa, så jag springer ner för att svara.
"Hallå" hälsar jag som vanligt när jag svarar i telefonen.
"Hej Noelle!" säger mamma andfått.
"Hejsan mamma" svarar jag.
"Vill du jobba?" undrar hon hoppfullt.
"Vadå? Vart? Var är du?" rabblar jag.
"Min kompis på kontoret där jag jobbar bad mig hjälpa hennei kafeterian som hon äger och så rar som jag är tackade jag ja. Och hon erbjöd sig att du kan arbeta där denna vecka för en summa pengar!" berättar hon.
"Jag vet inte...varför skulle jag det?"
"Pengar gumman. Du vill väl till ett bra universitet?" frågar hon.
"Självklart!" svarar jag.
"Då måste man betala, och du får också hjälpa till så när jag frågade ''vill du jobba'' menade jag: ''Du jobbar eller så blir det bye bye till universitetet" säger hon. Jag stönar.
"Visst mamma när börjar jag?" undrar jag. 
"Jag förklarar mer när jag kommer hem, jag ska åka hem nu, ses snart" säger hon bara och samtalet avbryts. Typiskt. Men det är nog inte så farligt. Ett par timmar står jag väl ut. Jag hoppas i alla fall jag får gratis dryck därifrån. Men ärligt talat vet jag inte om jag kommer kunna klara det. Antagligen kommer jag gå runt och vara servetris, diska, hämta disk, lämna mat och sånt. Jag är inte ett dugg bra på att diska och är definitivt inte bra på att balansera tallrickar i mina armar. 
Jag drar en hand genom mitt våta hår. Det här kommer bli kul.
Justins perspektiv:
"Här!" säger Jazzy och ger den tusende tecknigen. Hon slutar aldrig måla och rita. Hon har gjort det non-stop hela dagen. Till och med när vi åkte och åt picknick i parken. Men jag vecklar ut den och ser en teckning på jag, hon, jaxon, ryan och pappa. Men inte Ella. konstigt.
"Tack" tackar jag och hon nickar ivrigt.
Jag ställer mig upp och tar ett glas apelsin juice och går till mitt rum. Jag finner Ella där som plockar ner alla sina saker i lådorna.
"Hej" säger jag försiktigt och sätter mig ner på sängen.
 
                                                        " H e y "
 
Hon ignorerar mig och fortsätter att vika ihop alla kläder. Hon är nog sur på att hon tvingas umgås med min familj. Hon vill hem till LA där hon hör hemma. Jag önska att jag kunde skicka henne dit men hon skulle antagligen bara festa och ligga runt. Det tillåter jag inte.
Jag tittar runt i rummet. En tavla hänger på väggen som föreställer en skog och annars är det rätt så dött på väggarna. Jag öppnar lådan vid nattduksbordet för att lägga laddaren men istället hittar jag ett foto album. Jag går igenom alla. Det här var nog för ungefär 5 år sedan. Jag bläddrar förbi fotona. Vissa är på bara mig. Andra på mig och pappa och några på mig med min mamma. Sen fastnar jag på en bild.
Jag tar upp den och ser att det är en på mig och en tjej. Jag ser väldigt ''bad ass'' ut med mitt töntga poker face medan tjejen ler och håller upp 2 fingrar. Hon påminner mig om något men jag vet inte vad. Jag ler av bilden tills jag hör en harkling. 
"Mat" informerar Ryan. Fort lägger jag ner bilden i lådan igen och stänger den lika fort.
Vem var den där tjejen?
 
Noelles perspektiv:

Nästa dag går jag till skolan. Igen, utan Tyra. Jag vill inte vara en dålig vän men jag tror verkligen att hon skolkar nu. Antagligen för att hänga med Ryan.
 
Jag går långsamt mot cafeterian. Jag hade behövt åka tåg hit men det var bara första stationen så det var ingen fara. Försiktigt hoppar jag över vattenpölarna. Jag fattar inte hur jag kunnat välja converse idag...så okunnig jag är. Jag känner mig hela tiden iakttagen. Jag hatar det här stället. Det är känt för att vara: Den sämsta delen i stan. Kanske för att ett gäng bor här eller för att det alltid blir slagsmål varje kväll. Klockan är bara halv fyra men det betyder att jag kommer komma hem precis innan middan. Halv 6 kort sagt. I mina öron låter det oerhört sent just nu. Jag öppnar dörren till cafeterian och hör direkt en melodi som jag säkert snabbt kommer bli trött på. Jag ser också ett par som sitter och sörplar på ett par drycker. De ser ut att vara punkare. Eller i alla fall emos. Med sina frusna blickar i nacken fortsätter jag mot damen som står i kassan. Hon slår ihop händerna. Hon är rätt så kraftig, har en vårta i ansiktet, ser turkisk ut och nästan lila läppstift
"Äntligen har du kommit!" utbrister hon glatt. Jag ger henne ett svagt leende som svar. "Här" Hon kastar ett förkläde åt mig. "Du ska vara servitris"
"Så det betyder..." säger jag och fångar kläderna.
"Det betyder att du kommer ta emot kunderna och lämna disken" förklarar hon. Som jag trodde.
"Men jag ska väl inte diska?" frågar jag försiktigt. Hon skrattar.
"Nej då, därför har vi maskiner" svarar hon med sin turkiska dialekt. O´ boy...varför gick jag med på det här.
Jag byter om och går ut. De som suttit har gått och jag tar bort brickan som de lämnat på bordet. När jag lämnar det och ska vända mig om hör jag dörren öppnas och sen stängas igen med en smäll. Jag vänder mig om och ser ett par tuffa killar sätta sig ner vid ett bord längst bort. Vänta lite..jag känner igen en av killarna. Det är han som pratade med Justin.
Långt kapitel denna gång! Hittat en ny sida att göra bilderna på vilket är bra men dat manip doe....
I alla fall kommentera så ses vi nästa gång ;)
 

13. Family time

 
Justins perspektiv:

Jag drar ett djupt andetag och kollar på Ella som sitter och tjurar i soffan. Jag hade blivit vansinnig när jag märkt att hon hade smitit iväg från min fest för att hänga hed sina ''kompisar'' - vilket jag inte tror på - och nu kom hon hem efter 2 dar.
"Vad exakt gjorde du?" undrar jag lite lugnare en förut då vi grälat och jag rytit på henne.
"Inget" hon rycker på axlarna. "Jag sov bara över min kompis Jacob, no big deal" hon himlar med ögonen. Sov hon över en fucking kille? Jag känner ilskan koka och bubbla inom mig som om jag skulle explodera vilken sekund som helst. Men som tur är hejdar jag mig. Hon verkar märka min reaktion och mina nävar som nu är knytna.
"Calm the hell down babe, han är 100% gay och han pratade till och med om hans vän Finne som han älskar" säger hon och ställer sig upp. Jag vet vad hon kommer göra. Smöra och sträcka ut armarna så att jag kan omfamna henne. Men jag ska inte låta henne vinna.
"I don't give a f--- du får aldrig sova över honom igen och om du ska det med någon annan får du allt ge mig adress och tillräckligt med info så får jag döma om du får sticka" säger jag till henne med mina armar krossade. Nu har hon hunnit gå så långt fram till mig att hon står bara en meter ifrån mig. Ett irriterat läte lämnar hennes mun och hon vänder klacken och går mot köket där jag hör hur hon fumlar runt i fruktskålen. Snart kommer hon tillbaka och tuggar på ett päron. Hon lipar åt mig och jag märker hur arg hon är. Jag bara flinar. 
"Så du vet ska vi till min pappa så packa allt du behöver, vi åker om drygt en timme."
"VA?" skriker hon med munnen full med frukt. Jag vänder mig om för att gå och hon pekar långfingret åt mig. Jag vet inte varför men varje gång jag tänker på Ella blir jag varken glad eller kär, jag känner bara vrede och blir kall. Det borde inte va så, det är vidrigt.
 
Noelles perspektiv:

Jag vaknar upp och stänger direkt av alarmet. Jag förväntar mig att må illa och ha huvudvärk men tyvärr har jag inte det. Det betyder att jag var tvungen att gå till skolan som vanligt. Så jag reser mig motvilligt upp och går mot garderoben där jag väljer ett par gråa jeans och en svart t-shirt samt en toffs som jag använder som armband. Sen kammar jag ut mitt hår och låter det ligga på mina axlar. Istället för deo tar jag istället min parfym jag fått för ett par år sedan. Den är fortfarande nästan full. Och självklart tar jag mitt vanliga röda läppstift.
Sen springer jag ner till köket där mamma förvånandsvärt nog inte står. Sen märker jag min mobil på bordet. Jag plockar genast upp den och märker märker 2 meddelanden, ett från Tyra och en från mamma. Jag öppnar Tyras först.
Kommer ej gå till skolan. Mår säääääämst :'(
Jag svär lågt för mig själv och glömmer att svara i hopp om att jag kommer få bra nyheter från mamma.
Behövde gå till jobbet lite tidigare men det betyder att jag kommer hem ungefär en halvtimme tidigare! Ta hand om dig och smsa så fort du ser detta meddelande - hälsningar Mamma
Hon skriver alltid så formellt tänker jag och ler.
Perfekt!! Jadå och så du vet ska jag till skolan idag - Xx Noelle
Sen låser jag min mobil igen för att äta. Då märker jag hur hungrig jag egentligen är.
 
Justins perspektiv:
 
"Är du klar?" ropar jag nerifrån.
"Jag kommer" hör jag Ella säga irriterat innan hon stampar nerför trapporna.
"Det kommer bli roligt" säger jag och hon himlar med ögonen och lutar huvudet bakåt.
 
 "Säkert" muttrar hon och jag tar tag om hennes väska.
"Vi ska bara dit tre dagar, det klarar du väl" ler Ryan mot henne. För att inte vara oartig besvarar hon leendet och nickar. Sen följer vi efter honom mot bilen. Jag kör och Ella sitter bredvid mig vilket gör så att Ryan blir tvungen att sätta sig i baksätet. Jag vet att han hatar det men vi båda vill inte störa med en trött Ella.
Sen startar jag bilen och börjar köra. Då ser jag en tjej gå förbi. Inte jätte lång, oranget hå...vänta lite. Det är den där tjejen Ryan tog hem. Den som jag kallade slampa. Min blick fastnar på henne längre än jag trott vilket gör så att jag ruskar på huvudet och fukuserar på vägen istället. Hon går snabbt och snart har vi redan åkt förbi henne. Vad är det som gör det så bekant med henne. Det känns som om jag har ett svagt minne av henne. Men vart var det. Kanske på festen. Det är för suddigt för att komma ihåg i alla fall.
"Hur lång tid tar det att åka dit nu igen?" frågar Ryan som är den första som avbryter tystnaden.
"Vet inte, 40-50 minuter" gissar jag och Ella stönar. Vilket får både jag och Ryan att gapskratta.

Kort kapitel men aja kommentera!

Liten update!

Tänkte göra ett litet inlägg!
Svar på taal!
Men självklart är jag en jelenator! ;) Kolla gärna in mina förra noveller (även fast det blir lite pinsamt eftersom jag inte skrev lika bra och kreativt som jag gör nu) men kanske ni gillar det!

 
Gillar ni Justin och Selena ihop?
 
Förresten Gott nytt år! Har inte sagt det i förra kapitlet. Tiden går så fort!!! Hoppas att 2014 kommer vara grymt för er :)
 

12. Movie time

 
Nästa dag vaknar jag en riktig ''hangover'' och mår riktigt dåligt. Så jag stannar i sängen tills mamma kommer för att väcka mig istället. Jag ser suddigt men kan se henne komma fram till mig när jag kikar precis ovanför täcket.
"Sötnos, dags att vakna" säger hon med mjuk röst. Jag hatar den där meningen. Den gör mig så arg. Jag skakar på huvudet. Och mamma skrattar lugnt.
"Jo, kom igen"
"Mamma jag mår illa" avslöjar jag och hennes ansiktsuttryck förändras.
"Det går säkert öve..." hinner hon säga innan jag avbryter henne.
"Mamma jag orkar inte" ber jag och hon känner på min panna.
"Oj, du verkar ha lite feber" svarar hon.
"Hur många grader?" undrar jag sömndrucket.
"38 skulle inte förvåna mig" säger hon med lika lugn röst. Jag nickar.
"Okej, det är bäst att du stannar, men om du blir det minsta bättre imorgon stjutsar jag dig till skolan direkt" säger hon och det låter som om hon skojjar vilket jag vet hon inte gör. 
"Tack mamma" svarar jag glatt efter henne men hon har redan stängt dörren efter sig. Jag suckar nöjt och försöker somna om men det är omöjligt. Så istället tar jag laptopen som ligger på nattduksbordet och sätter mig upp. Jag ställer den vid mina knän och väntar på att den ska sättas på. Medans jag gör det plockar jag upp min mobil som ligger på golvet och kikar Tyra. Konstigt nog svarar hon inte som hon brukar göra, alltså direkt. Kanske hon ska till skolan trots allt, tänker jag men ruskar sedan på huvudet. Det verkar omöjligt eftersom jag såg hur full och knäpp hon var igår. Jag ser att datorn laddats klart och jag låser mobilen. Trots att jag mår illa och har ont i magen tvingar jag mig själv att kolla på den starka skärmen och knappa in mitt lösenord. Sen kommer jag inte på vad jag ska göra. Så jag bestämmer mig för att gå in på en kändissida, för att försäkra mig om att inga foton av mig och Justin spridits. Som tur är har de inte det men dock finns ett par bilder på bara Justin. Han står vid Ryan och chattar, antagligen innan partyt eftersom Tyra inte är där och klänger på Ryan. En kall kår flyger igenom min kropp när jag ser hans nakna överdel. Inte en dålig kår, en pirrig. Det är konstigt, som om jag var kär vilket jag absout inte och kommer aldrig bli. Han äcklade mig och är inte samma person. Men jag måste medge att han är lika attraktiv nu. Jag suckar lättat och bestämmer mig för att kolla på film. Jag vet att det låter barnsligt men jag skriver Frost. Den nya disney filmen och som tur är kommer massor av reslutat.
Jag klickar på play och filmen ska precis ladda klart innan mamma öppnar dörren.
"Kan du inte knacka" klagar jag och hon små skrattar över min skraja reaktion.
"Förlåt gumman, jag kom med frukost" svarar hon snällt. Jag ger henne ett leende.
"Tack" säger jag trevligt när hon ställer ner brickan.
"Kom bara ihåg att ställa det i disken när du är klar" påminner hon mig innan hon springer iväg. MAT. Jag lägger datorn en bit framför mig och lägger mig ned bekvämt innan jag bär brickan till min famn. Jag ser 2 crossoaints, en starbucks, en skål med frukt bland annat, banan, jordgubb och hallon samt ett glas apelsinjuice. Egentligen vill jag hellre ha äpplejuice eftersom jag föredrar det men jag är för hungrig att det helt enkelt inte spelar någon roll.
Jag märker att filmen redan börjat för länge sedan så jag spolar tillbaka igen. Ooo ja....
 
Mitt under filmen hörs ett bip från min mobil och jag kastar mig över den i hopp om att det ska va Tyra.
"Yes" mumlar jag och låser upp meddelandet hon skickat.
Är hemma, dd?
Skickade hon. Jag svarar direkt: Samma, när åkte du hem?
Det tar en stund innan hon svarar. 7 på morgonen, när gick du?
Va!? Jag gick kl
När gick jag hem? Helt ärligt minns jag inte ett dugg av det. Halv tio kanske? Va!? Jag gick kl 9:30. Skriver jag till slut.
Ok Skickar hon och sen skickar ingen av oss mer. Jag klickar på play igen och fortsätter njuta av den fåniga filmen.
 
När filmen är slut går jag ner med disken och ställer in den precis som mamma sa jag skulle göra. Jag kan höra henne sitta och knappa och bläddra i en massa blad. Borde hon inte sticka till jobbet?
"Hej" säger jag och går in i hennes kontor som nästan har mindre utrymme än Tyras garderob.
"Hejsan" svarar hon utan att vända blicken mot mig.
"Vad gör du här? Är det inte dags att dra till jobbet" fortsätter jag och kastar en blick mot klockan. 8.45.
 
                            " W h y   a r e  y o u   s t i l l  h e r e ? "
 
"Har tänkt mig att jobba hemma på förmiddagen och jobba på jobbet ikväll." svarar hon och tar bort sina läsglasögon för att istället glo på mig. "Hurså?"
"Inget" jag skakar på huvudet och lämnar rummet.När jag är inne i det där rummet mår jag dåligt. Det är litet, har för många bokyllor, ett mini bord, papper överallt (inklusive golvet) och en smutsig, dammig gammal stol. Ibland känner jag nästan att jag håller på att få klaustrofobi. Jag kommer ihåg att Justin hade det. En gång i bilen mådde han dåligt och fick panik så jag trodde han skulle spy så Justins mamma, Pattie fick parkera bilen så att han fick ta lite frisk luft. Vi skrattade åt det sen. Minnet får mina tänder att visa sig.
Varför blir jag så glad av att tänka på honom? Det är obegripligt.
Jag vet inte vad jag ska göra. Messa Tyra? Jag har inget annat val.
Efter en stunds funderande kom vi överens att hon skulle hem till mig. Och efter ungefär en trekvart var hon här med gråa mjukisbyxor och en hoodie med grön/rosa/gråa detaljer. Ovanligt för hennes smak. Jag hade ett par gråa tajts och en oversize tröja med en katt på. Jag har alltid velat ha en katt men mamma hade aldrig tillåtit mig. Justin skulle precis köpa en men sen packade han sina väskor och drog. Det hade slitit mitt hjärta itu och min mage vred sig. Jag vänjde mig alldrig att vara utan honom. Och kanske inte ens nu längre. Jag vet att djupt inne i hans hjärta finns den Justin jag var kär och bästavän med. Det lugnar mitt sinne i alla fall.
Nu sitter jag och Tyra i soffan och zappar mellan kanalerna.
"STOP" utropar hon uppspelt och tar fjärren från min hand och höjer volymen. One directions film this is us är på. Hon har sätt den ett antal gånger redan så jag fattar ej hur hon fortfarande blir så glad när hon ser den igen. Jag är inte direkt deras fan. Jag menar deras musik är identisk med andra pop stjärnor som The Wanted och Big Time Rush och alla andra pojkband. Men jag klandrar henne inte. Hon rår inte för det. Även fast det kan bli frustrerande ibland att behöva lyssna på hennes babbel om dom. Men hon är ju ett fan av alla. Till och med Miley Cyrus! Hon säger alltid 'Hon lever sitt liv, fuck off' till mig. För att jag alltid skämtar om henne. Jag fattar henne, som om jag inte varit nåns fan. För ett par år sen gick jag igenom mitt ''youtubers stadium''. Jag älskade känslan när ett av mina favorit youtubers laddade upp en ny video. Nu minns jag knappt namnen på dem.
Men jag biter mig i tungan och håller Tyra sällskap framför TV skärmen.

Trrååååk kaaapiiiiteeel på hööög nivååå! Ledsen för att det är lite segt men a...
Skulle ha kommit upp igår men blev bara klar med hälften (hehe). 
Kommentera
 

11. When it's wrong but feels right

 
Fuck...
"Förlåt" säger jag bara och ger honom en snabb oskyldig blick. Då märker jag att han inte har tröja. Jag måste verkligen gå! Jag tar ett steg bort från honom men en stark hand tar tag om min handled så att jag blir tvungen att vända mig om. Som jag trott var det Justin och han tittar på mig med ett par nästan busiga ögon.
"Varför så bråttom?" säger han med ett leende och jag märker direkt att han inte är nykter alls. Jag vet inte vad jag ska svara. Om vi varit ihop skulle jag bli ganska irriterad och sagt Justin.... Men nu är mina läppar som ett streck.
"Kom" säger han precis med samma tonfall Tyra haft innan när vi sprungit mot dansgolvet där jag står just nu.
 
                                            " C o m e  o n "
 
Jag känner igen det där tonfallet. Det betyder=inte bra men ändå blir jag tvungen att följa efter honom. Men vart är hans flickvän? Borde hon inte vara här? Desto mer jag tänker på det desto mer vill jag härifrån. Dirkret försöker jag slita mig loss men hans grepp blir bara hårdare så jag ger upp och småspringer efter honom som går ovanligt långa, snabba steg. Den här gången kliver många undan när vi joggar fram. Förut hade alla struntat i mig och några ställt sig i vägen för skojjs skull.
När han stannar står vi fortfarnade på dansgolvet. Jag fattar inte varför han fört mig hit, gud, han borde vara väldigt full. På tal om full ger han mig en shot och dricker upp sin egen i ett svep. Jag testar den och gör direkt en grimas. För stark för mig. Men jag tvingar i mig allt ännu en gång ikväll. Nu blir jag mer yr än förut men på ett annat sett. Som om jag tappat sinnet. Som om jag var en fjäder som var fri och kunde göra vad den ville.
Min sjäv hade gått och en annan kommit in. En mer hardcore och pirrigare än den riktiga jag.
Shit....jag är också full. Jag hör hur låten ändras till en mycket mer ''piggare'' låt vilket får många att jubla. Även Justin och jag hänger med eftersom jag inte bryr mig längre om att jag är med någon som jag kännt men förrändrats och kan vara kriminell. Han skrockar och börjar dansa och innan jag vet ordet av gör jag det med. Musiken slingrar sig runt mig och tar över mina kroppsdelar. Jag och Justin. Det känns konstigt nog bra. Väldigt bra. Bättre än det borde. Jag känner mig bäst. Av alla tjejer på den här festen valde han mig. Nästan i alla fall. 
Sen gå han närmare, och närmare och granskar min kropp då och då från topp till tå. Sen kommer hans armar närmare, och närmare min midja och snart snuddar våra näsor mot varandra. Jag får en nyfiken känsla och fjärilar i magen. Så jag lägger armarna om hans nacke och han säger absolut inte imot. Istället flinar han. Utan att jag märker glider hans händer sakta, sakta ner och snart märker jag att dom inte är vid mina höfter längre utan på min rumpa. Jag tänker säga emot men det är försent. Just då tar han chansen när min mun är öppen att kyssa mig. Det blir inte en mjuk och härlig kyss utan en fylld av lust och kraft. Det är ''skönt'' men då kommer min själ tillbaka och vet att det är helt fel. Hysteriskt skjuter jag honom ifrån mig. Han ser på mig med ett förvånat leende innan jag tar sats och springer därifrån. Den här gången är han för långt bort från mig att stoppa mig. Jag kommer ut från dansgolvet snabbt och känner mig fort tryggare. Utan alla dessa människor.
Jag pustar trött ut och drar en svettig hand genom mitt hår.
Jag vill definitivt inte stanna kvar i det här knasiga huset längre. Jag ser Ryan och tänker fråga honom vart Tyra är men då hittar jag henne med hennes tunga långt ner i hans hals. Jag suckar irriterat och går härifrån. Ett stön flyger ur mig. Ett argt stön. Då märker jag stanken av alkohol. Och det kommer från  m i n  mun. Jag öppnar min väska och tar en minttablett. Antagligen kommer det inte fungera men jag har inget bättre alternativt.
Samtidigt fiskar jag upp min mobil och ringer taxi nummret. Jag behöver vänta i 20 minuter och då hinner klockan bli 9. Tiden går långsamt..tänker jag. Men efter en stunds väntan parkerar den vid ingången och jag hoppar in. Jag informerar adressan och hon nickar kort innan hon kör iväg.
Hon har kort nästan silvrigt hår och solglasögon på även fast det blivit ganska mörkt. Hon har även en kavaj på sig samt leopard leggins. Hon har även en mössa som är trasig vid kanten. Inte världens bästa look men jag orkar inte bry mig.
Det går fort och snart är taxin parkerad utanför mitt hus. Tyvärr måste jag betala den här gången och blir av med alla pengar jag hade med mig. Jag kommer på att jag glömt nycklarna så jag blir tvungen att ringa på. Men innan plockar jag upp min mobil ur fickan och klickar mig in på kameran. Jag vänder den så att jag ser mig själv och blir missnöjd med hur jag ser ut. Jag ser ut som ett monster. Hur kunde Justin gilla detta. Detta är inte mänskligt. Jag försöker rätta till mitt hår och makeup så bra som möjligt och blir nöjd med resultatet.
"Nu ser jag i alla fall inte ut som en utomjording." säger jag uppmuntrande för mig själv.
Mamma öppnar till slut och välkommnar mig med ett leende.
"Hejsan! Jag har sakn....men vad har du på dig?" undrar hon. Jag (som fortfarande inte är helt nykter) vet inte ens själv så jag säger. "Jag vet in...jag menar, jag lånade dom av Tyra när vi provade alla hennes kläder, måste ha glömt ta av den" räddar jag mig själv med ett brett oskyldigt leende. Som tur är tror hon mig.
"Okej då, men du måste ge tillbaka den imorgon, vi ska inte ha en sådan vulgärt i vårt hur" säger hon med en suck och jag himlar med ögonen.
"Kom igen, det var inte som om jag skulle på någon fest" ljuger jag muttrandes. Jag hör hur hon stampar iväg till köket där hon oftast brukar sitta eller laga mat som vanligt. Såklart springer jag upp till mitt rum och känner en lättnad rysning. Jag hade klarat det. Gått till partyt, slingrat mig förbi Justin, och sedan min mamma.
Konstigt att hon inte kände den starka lukten om mig men hon är antagligen för förkyld. Hon har varit det i nästan en månad och det har kommit och gått hela tiden. Hon vägrar att gå till doktorn efter hon bara tror att hon stör dem som har viktigare saker för sig och att det säkert kommer försvinna vilken stund som helst.
Först ryckte jag på axlarna men nu tycker jag att det är på tiden att hon borde åka dit.
Jag går till badrummet och känner hur mina ögonlock blir tyngre och tyngre. Jag har lust att lägga mig ner på golvet och sova i tusen år men istället tvingar jag mig själv att skvätta kallt vatten på mitt ansikte och ta på mig pyjamasen. Antagligen har sminket kletat ut sig på grund av sköljningen men det får jag fixa imorgon.
Jag tänker borsta tänderna men orkar verkligen inte så jag skippar det. Det är bara en kväll ju!
Sen faller jag ner på sängen i en djup sömn.

Så himla orolig för det här kapitlet asså. Känner mig obekväm till och med nu när jag sitter och skriver det här! I alla fall kommentera vad ni tycker, vill höra era reaktioner...

10. Live while were young

 
Nästa gång vaknar jag tidigt och stannar inte kvar i sängen utan flyger upp. Idag var en viktig dag, jag skulle till skolan och sen till en fest. Som tur är jag pigg och går mot garderoben. Jag tar på mig ett par tajta jeans och en tröja samt strumpor och smycken innan jag sätter fart mot köket. Där möter jag mamma som sitter och dricker sitt te i lugn och ro. Vi chattar en stund tills både hon och jag är klar. Sen går jag på toaletten och gör allt jag ska. Jag tänker på schemat idag. Matte, engelska..hemkunskap...lunch....musik......kemi. Typiskt! Jag har prov idag..öh, yolo eller hur? Jag greppar tag om min väska och går till mamma som plockar ihop sina grejer.
"Kan du stjusa mig ida?" undrar jag och hon nickar nästan ivrigt.
"Såklart! Jag börjar senare" svarar hon och ger mig ett snabbt leende som jag besvarar stort.
När vi åker till skolan är det knäpptyst vilket är skönt och avkopplande. Varje gång mamma försöker starta ett samtal slutar det med ett aa, mm eller bra.
 
Skoldagen slutar snabbare än väntat men provet var lika svårt som jag trott. Kommer antagligen få e...eller f..
Tanken gör mig nervös så jag försöker ruska bort den genom att vända mig mot Tyra.
"Kan jag få låna några av dina kläder för festen?" frågar jag.
"Såklart! Kommer du hem till mig direkt?" undrar hon och jag nickar.
"Självklart"
Vi slutar klockan 4 och partyt börjar klockan 7 vilket betyder att vi har gott om tid. Vi kommer fram snabbt och springer direkt mot hennes rum som vanligt där vi redan börjar fixa oss. Men Tyra är mest uppspelt. Hon rabblar upp alla saker vi måste hinna med o göra. Först föser hon in mig i duschen och tvingar mig att göra det. Efter det är det hennes tur och medan hon gör det går jag igenom alla kläder hon har tills jag hittar en fin tröja utan axelband och ett par tajta jeans. Efter det slänger jag mig i sängen och spelar spel på min mobil. När Tyra kommer ut från badrummet ser hon chockat på mig och skakar sedan på huvudet med en djup suck.
"Jag hittade ett par kläder!" Säger jag och pekar på stolen där jag lagt dom.
"what!?" utropar hon och springer dit.
"Skräp! Hur ska du kunna ha på dig det där?"
"Förlåt då" mumlar jag och himlar med ögonen mot henne. Hon ignorerar mig och går in i hennes walk in garderob och kommer ut med en kort svart klänning med läder detaljer.
"Det där är något en hora skulle ha på sig men aja" suckar jag. Tyra ger mig en förvånad blick.
"Tack då" säger hon bara men vet att jag skämtar.
Efter det går vi och sminkar oss. Tyra sminkar mig och jag henne. Jag måste medge att jag är usel på att sminka mig (och någon annan) men idag var jag faktiskt ganska bra!
När vi är klara så fixar vi håret. Jag lockar det lätt med stora lockar men gör så att det ser neutralt ut medan Tyra gör likadant fast med små lockar.
Sen är det äntligen dags att byta om samt sätta på accesoarer. Jag tar bara ett halsband vilket Tyra också gör sen är vi klara. 
Då är klockan redan 6. Allt verkade gå mycket snabbare, tänker jag.
"Vi kan äta nu?" undrar Tyra. Jag nickar.
"Starbucks?" frågar jag och Tyra härmade samma sak som jag gjorde.
Med det klart åker vi dit. När vi kommer fram så beställer vi varsin bulle och kaffe och äter upp det snabbt. Vi blir klara fort så vi bestämmer oss för att gå runt lite i centrum. Vi kollar butiker och sånt och konstigt nog köper vi inget.
Till slut blir klockan tjugo i och vi ringer en taxi som kommer så fort så du inte ens hinner vissla.
Vi hoppar in i den och Tyra informerar chauförren om adressen. Vi båda sitter där bak eftersom vi tycker chaufören ser ganska läskig ut. Han ser gammal ut men jag tror inte han är det egentligen, vet inte kanske 40? Han har långt vitt skägg som sitter ihop med hans vita mustach. Han har inget hår och har en gammal brun läderjacka samt ett par slitna brallor. Han påminner faktiskt om jultomten.
När vi äntligen kommer fram hör vi redan hur musiken donar högt i högtalarna. Man kan höra många människor jubla, skratta, skrika och sjunga.
"Och jag som trodde vi var tidiga" viskar Tyra när vi klivit ur. När jag kastar en blick bakåt har taxin redan försvunnit.
"Vi betalade inte" kommer jag på.
"Shit....." säger hon men snabbt sprids ett svagt leende på hennes läppar.
 
 
                          " C r a p "
 
"Kom igen!" vi går mot byggnaden och vid dörren står en muskulös vakt.
"Tyra...Campbell och detta är Noelle Stanford" säger Tyra till vakten. Han går igenom den långa listan.
"Bara ditt namn står på listan" säger han och nickar mot Tyra. Hans röst är mycket mörkare än jag trott och den låter verkligen skrämmande men Tyra verkar inte ett dugg rädd.
"Inte? Det måste vara något fel, hon är Justin Bieber barndoms..." hon avbryter meningen blixtsnabbt när Ryans huvud sticker ut genom dörren. Han har en okänd dryck i handen och kollar konstigt på vakten.
"Känner du dessa flickor?" undrar vakten och Ryan ger honom samma blick. Som om han skojjar.
"Självklart, kom in" säger han och vänder blicken mot oss och vi följer efter honom. Jag vågar inte ge vakten en endaste blick. Medan vi går ser jag massor av människor hångla, bli fulla, prata och ge oss nyfikna blickar. Jag tror till och med att jag såg en kändis genom folkmassan men det är ju Justin Biebers party. Vi till vardagsrummet och en servetris går runt med dryckor. Tyra tar en snabbt och Ryan ger en till mig.
"Smaka" säger han. Jag tar emot den tacksamt och provar. Det smakar starkt av alkohol. Men Tyra verkar helt oberörd så varför ska jag va det?
"Jag ska gå och hälsa på flera men vi ses snart" säger han och skyndar mot hallen igen. Jag vänder mig om mot Tyra.
"Vad håller vi på med?!" Jag känner mig obekväm. Jag hatar att vara på partyn. Jag känner inget och det är alldeles för högt för mina öron.
"Slappna av tjejen" säger hon som om hon läst mina tankar. "Vi har kul!" Hon har tydligen druckit upp allt ur glaset eftersom hon kastar iväg den på golvet nånstans. Jag bestämmer mig för att göra samma sak så jag dricker upp är vätska som fanns i glaset och slänger den. Det var ingen smart idé för att jag känner redan hur yr jag blir.
"Vi går mot dansgolvet!" tjuter hon och fångar min hand innan hon springer dit. Jag vill inte göra det här.
När vi kommer dit vet jag inte vad jag ska göra. Jag kan ju dansa men inte som alla andra gör. Jag kollar på Tyra som släpper loss och jag försöker härma hennes steg. Jag vet inte om det funkar bra men det verkar så. Jag känner ständigt personers kroppar som snuddar vid min och det känns annorlunda. Inte bra...dåligt.
"Kolla!" ropar Tyra och pekar mot något som jag inte kan se. Snart springer hon dit.
"Hon har blivit full" säger jag lågt för mig själv och springer efter henne. Det måste ha varit något annat i hennes plastmugg. Svagt ser jag henne och jag knuffas och nästan ramlar flera gånger medan jag försöker ta mig förbi alla. Det är alldeles för mycket folk här inne. Till slut ser jag inte henne alls och ger upp. Jag stannar och pustar ut. Alla hoppar runtomkring mig och jag börjar må dåligt. Jag börjar må illa och det känns som om jag kommer svimma vilken sekund som helst. Jag backar och tror att jag kommer ramla när en kropp fångar upp mig.
"Nämen hej" säger personen och jag vet exakt vem det är.

Julen är här!

 
God jul allihopa!!!
Tänkte lyxa till det lite genom att ge er en julklapp (ett nytt kapitel) men som vanligt är jag sämst och har inte det redo...
Men kapitlet kommer antagligen komma upp någon gång imorron så oroa er inte för mycket =>
Puss & kram till er alla!

9. Bad boy

 
" J a g   h a r   n å g o  t    v i k  t i g t   a t t  b e r ä t t a . . . "

Tyras blick går från nyfiken till nästan skrämd.
"Berätta" säger hon mjukt.
"Justin är ingen bra kille" får jag bara fram.
"Va?" undrar hon.
"Jag sa att Justin är ingen bra kille" upprepar jag.
"Jag hänger inte med nu. Vad menar du?" frågar hon som om jag vore mentalt sjuk.
"Jag tror att han gör kriminella saker" mumlar jag. Tyra skrockar.
"Lura mig inte" fnissar hon.
"Jag luras inte!" jag ger henne ett allvarligt ansikte som smittar av sig på hennes.
"Skojjar du inte?" svarar hon chockad. Jag ruskar på huvudet.
"Jag hörde honom snacka med ett par killar och det lät som om de gjorde någon sorts ''handel''" säger jag oroligt.
"Droger?"
"Kanske, men det lät mer som metall.....typ...vapen" hon ser förvånat på mig.
"Du skämtar" viskar hon för sig själv. "Men Ryan då?"
"Han är nog också med i det" säger jag.
"vad ska jag göra. sluta träffa honom" hennes röst darrar.
"Har du märkt något? Du vet, misstänksamt?" Hon skakar på huvudet.
"Men vänta" hon hejdar sig. Sedan tittar hon ner i sitt knä tveksamt. "När jag kom så fipplade han med nått och blev jätte irriterad när jag sa att dörren var öppen" avslöjar hon. "Och så har han fått meddelanden hela tiden på mobilen"
"Skumt" håller jag med henne. Riktigt skumt.
"Jag måste gå" ursäktar hon sig. "Mat" sen stänger hon av samtalet och går offline. Jag suckar. Kan det vara sämre? Tror knappast det. Jag putar med läpparna och slår igen datan.
Jag märker hur jag inte ätit något av pankakorna och har tappat aptiten så jag går till köket och slänger det.
Vad ska jag göra nu? Jag kommer inte på något. Jag vill bara prata med Tyra. Jag känner mig olycklig och ensam. Jag bestämmer mig för att ta en tupplur och kryper ner under täcket.
Nästan automatiskt börjar jag tänka på ingen mindre än Justin Drew Bieber. Tänk om de verkligen sålde droger eller vapen. De kanske sålde både och. Dom kanske inte ens sålde det utan var eller rättare sagt  ä r  krimminella ''kompisar''. Alla dessa tankar...
Jag vrider och vänder mig i sängen och känner mig plötsligt inte ett dugg trött. Jag suckar och ger upp men innan jag vet ordet av har jag somnat ändå.
När jag vaknar igen har mamma precis klivit in i huset. Det betyder att klockan är runt 5 på eftermiddan. Jag far upp ur sängen och joggar nerför trapporna för att möta mamma.
"Hejsan!" hälsar jag glatt och försöker inte låta uttråkad.
"Vad är det med dig gumman?" undrar mamma med ett bekymrat ansiktsuttryck.
"Vad pratar du om?" frågar jag tillbaka.
"Kolla på dig själv! Du ser hemsk ut" jag ska precis säga ett sarkastiskt tack men istället springer jag mot toaletten. Mina ögon är röda och jag har stora blå påsar som hänger under mina ögon.
"Hur har det här hänt" mumlar jag och gör en bulle på mitt huvud.
"Jag vet inte" säger jag när jag möter mamma på väg mot köket igen.
"Är du säker?"
"Ja, jag gick och la mig för att jag behövde vila" svarar jag och hon rynkar ögonbrynen.
"Märkligt" säger hon bara och jag nickar. Mycket underligt. "I alla fall har du lust att äta något?"
"Det är det sista jag vill göra" suckar jag och mamma gör detsamma.
"Det ska jag" säger hon.
"Vill du ha sällskap?" undrar jag för att vara artig.
"Det behövs inte gumman, kila iväg du" ler mamma åt mig.
"Ok" Jag går till datan ännu en gång och tänker på Justin igen. Varför måste jag tänka på honom hela fkn tiden. Varför kan jag inte tänka på skolan som vanliga tonåringar gör. Menlingslöst, jag är meninglös, allt är meningslöst.
Är det sant...saknar jag verkligen honom? Jag vill ärligt talat inte veta svaret. Istället loggar jag in på skype och hittar massor av meddelanden från Tyra.
 
Heej! <3
Help, Ryan ringer :O
Han vill att vi ska möta honom imorgon
För hans party!!!
Hallå
Aja, vi ses sen

Jag läser meddelanderna gång på gång tills jag till slut fiskar upp min mobil. Jag knappar in telefonummret och det börjar ringa.
"Noelle!" tjuter hon glatt.
"Tyra!" härmar jag henne ironiskt. "vad sa du?"
"Att jag ska ringa senare" svarar hon och låter allarligare. "Vad ska jag säga?"
"Inte vet jag!" säger jag och försöker tänka.
"Jag är med....är du?" undrar hon. Det kan bli farligt, det kan bli kul, det kan bli obekvämt, det kan bli normalt.
Alla dessa oroade tankar susar runt i mitt huvud och tiden står stilla i min värld. Som om jag ska välja mellan ett livsviktigt val.
"Jag är med"
Och där gjorde jag ett av de sämta valen någonsin.

som vanligt kommer kapitlet sent men jag kommer inte kunna blogga så mycket de senaste dagarna eftersom jag har fullt upp. Vad tycker ni om tuffa Justin? Kommentera!

8. Dark secrets

 
"Noelle!" tjattrar Tyra glatt i mobilen. Jag gäspar och suckar sedan sömnigt.
Jag mumlar ett, mm.
"Ryan ringde mig. Han sa att vi skulle kunna åka till honom idag igen!" säger hon upphetsat. 
"Ledsen Tyra, men jag är sjuk" stönar jag och känner på min panna. Den är het. 
"Aha" Mumlar hon bekymrat. 
"Men det gör inget" svarar jag uppmuntrande. "Du kan ju fortfarande gå dit"
"Nä! Jag går ingen stans utan dig" skriker hon nästan. "jag är rädd..."
"Lugn Tyra, du klarade ju det förut" lugnar jag henne. Jag kan se hennes ansikte framför mig. Hur hon fuktar läpparna gång på gång för att komma på ett bra svar.
"Är du helt säker?" undrar hon med orolig röst.
"Absolut" nickar jag säkert.
"Okej.." mumlar hon och sen avslutas samtalet. Jag drar ett djupt andetag och rättar till mig. Det är ingen idé att somna om eftersom jag är vaken nu. När jag väl vaknat så somnar jag aldrig. Jag ställer mig upp och går mot min garderob. Jag väljer ett par pyjamas shorts och ett tunnt linne. Sedan springer jag ner till köket. Jag hittar direkt en lapp från mamma.
Ingen mat i kylskåpet. Kan du handla mat?
P&K //Mamma
Jag gör en grimas men jag har väl inget val. Så jag sätter fart mot trapporna upp till toan där jag borstar tänderna, kammar håret och andra vardagliga saker. Men jag skippar sminket. Jag ska ju bara till affären. Men jag byter självklart kläderna mot mina mjukisbyxor från hollister och en tunika. I'm ready to go, tänker jag glatt och lägger min mobil i fickan. Jag tar pengarna mamma lagt på bordet vilket är $20 (ca. 140 kr). Det ska nog räcka. Sedan sätter jag på mig mina sneakers och går ut. Jag tar ingen kofta/jacka eftersom det skulle vara alldeles för varmt. Men för säkerhetsskull tar jag med mig min hoodie.
Jag går raskt dit eftersom jag vet att det är långt att gå till den närmaste mataffären.
 Men konstigt nog tar det bara femton minuter att gå dit. När jag kommer in tar jag en korg och sedan hör jag ett par mörka röster. Jag känner igen en av dom. Justin.
Innan jag vet ordet av står jag bakom en vägg som skiljer mig från dem. Jag lyssnar noga vad dom säger.
"Deal?" hör jag en röst säga. Det låter inte som Justins alls.
"Visst, deal" hör jag Justin säga.
"Men berätta inte till någon bro" svarar en annan röst som är mörkast och sedan hör jag ett skramlande ljud men sen snabbt blir det tyst igen.
"Men jag måste dra" säger Justin.
"Vart i helvete är Ryan?" undrar mannen med den mörka rösten.
"Vet inte, med någon slampa eller något"
No he didn't......
Jag hör hur männen skrockar och sedan hur de går varsin väg. Jag står som paralyserad. Kommer Justin komma? Jag fiskar snabbt upp mobilen och låtsas kika Tyra. Jag hör hur någon går men det är definitivt inte Justin. Den här killen är ljushyad, har mörkt hår och ser ut som en bad guy. Jag kollar efter honom och han kollar bakom sig. Antagligen för att se till att ingen iaktog honom. Innan han hinner blinka tittar jag ner i telefonen igen. Sedan hör jag hur han går iväg.
Jag pustar ut och går mot ingången. Det var nära ögat, tänker jag lättat och går mot fruktsektionen.
Jag är trött och utmattad när jag kommer hem efter promenaden tillbaka. Påsen hade blivit rejält tung.
Jag ställer in allt på sin plats och tar fram pankakorna som får bli min lunch. Jag värmer flera stycken och medans jag väntar hämtar sirapen. Sen tar jag ut de varma pankakorna och häller massor av sirap.
"Mums" tänker jag och känner hur det vattnas i munnen. Jag greppar tag om en sked och sätter mig framför TVn. Självklart kommer ett dumt reality program upp så jag stänger av direkt och hämtar laptopen istället.
Jag glufsar i mig maten medans jag försöker logga in. När jag äntligen gjort det klickar jag mig in på Skype och ser att Tyra är online. Yess.
Precis när jag ska ringa gör hon det och jag klickar på den gröna svara ''knappen''.
Jag ser henne där hon sitter med sina hörlurar på med en läskburk i handen.
"Heeeeej!" ropar hon och jag vinkar åt henne. "Vad står på?" Hon märker mitt spända ansikte.
"Jo, Tyra" börjar jag. "Jag har något viktigt att berätta..."
_____________________________________________________________________________________________________
Heej allihopa! Är inte sjuk längre men fått en fläskläpp istället.... ;-( :-P
Kapitlet kommer lite tidigare och kände att ni förtjänade det! Lite kort och fort men jag hoppas att det inte är för många stavfel och att det går att läsa. Men iaf, kom ihåg att kommentera så ses vi snart.
P&K

7. When another chapter ends, a new one begins

 
 "Jag menar inte så!" utropar Tyra så fort hon sett min sorgsna blick.
"Jo" säger jag bara. "Jo, det gjorde du"
Hon öppnar munnen för att säga emot men det kommer inte ut något.
"Vad ska vi göra nu?" undrar jag istället och försöker mig på ett brett leende. Hon rycker på axlarna.
"Hur mycket är klockan?" undrar hon.
Jag låser upp min mobil.
"5" svarar jag. Hon funderar en stund.
"Vi kan shoppa.." föreslår hon. Jag nickar bara. Vi tar pengar så att det räcker och sedan är vi iväg igen.
Det är inte långt till köpcentret härifrån så vi går. Efter ungefär tio minuter är vi framme. Som vanligt går vi till Starbucks först där vi alltid brukar sitta för att tänka efter vart vi ska gå sen.
"Jag behöver nya underkläder" säger Tyra och nickar mot Victoria Secret.
"Aldrig!" utbrister jag. "Det får du göra med någon annan, som Ryan" skrattar jag och hon fnittrar till generat. Man märker att hon är helt förelskad i honom. Men är han det? Kanske. Jag minns att jag alltid försökte komma på vem han var kär i men han visade inga känslor alls.
Jag smuttar på den varma kaffen. Tyra är redan klar och väntar otåligt på mig. Jag är alltid så sölig när jag äter. Speciellt på morgonen....
"Kom igen" manar Tyra och jag fnissar.
"Visst" hon gör en glädjedans när vi går därifrån och en massa blickar hamnar på oss. Vilket gör så att mina kinder blossar upp. Jag hatar uppmärksamhet.
Jag föser henne framför mig och vi går in i den närmsta butiken. Forever 21. Hennes favoritbutik. Vi kommer därifrån efter en evighet och då bär Tyra på 3 påsar. Jag hade bara köpt en sak vilket var en fläktare eftersom jag behövt det ett tag nu. Det är verkligen kokhett på sistonde.
Sen går vi till nån vintage butik. Jag hittar massor av fina smycken men Tyra klagar hela tiden.
"Kom igen!" stönar hon. "Jag vill faktiskt till ASOS"
"Ja, ja, jag vet. Vi ska dit men först ska jag köpa det här halsbandet" säger jag och håller upp uggle smycket i min hand. Hon himlar med ögonen och väntar otåligt på mig när jag står i kassan.
Sen tar hon min hand och släpar mig dit.
Resten av dagen blir likadan och till slut bär vi båda på massor av påsar. Vi bestämmer oss att vila och ta "middag" vilket blir glass. Jag beställer en med marshmallows, choklad och mango glass. Tyra tog bara naturell med jordgubbar på.
"Gud vad du är tråkig" säger jag med munnen full av mjukglass.
"Ha-ha" säger hon ironiskt. Jag skrattar och efter tio minuter är vi klara och går hem. Den sista biten var så jobbig att jag skulle dö men på något sätt klarade vi oss.
Tyra låser upp dörren och vi kliver in i det varma huset. Vi går direkt in till hennes rum efter att vi hälsat på hennes mamma. Hon erbjuder oss saft som vi nöjt tar emot. 
"Kommer du sova över mig idag?" undrar hon. Jag tittar på klockan 8. Sen tittar jag ut. Det är fortfarande rätt så ljust.
"Ledsen men tror inte det" svarar jag. Hon nickar förstående men jag ser en gnutta besvikelse i hennes blick.
"Då är det bäst om du går nu" säger hon till slut. Jag mumlar ett japp och dricker upp all vätska som finns i glaset. Jag ställer det på hennes skrivbord och tar tag om min väska. Hon följer med mig till dörren och vinkar av mig. Jag hatar att lämna Tyra. Jag känner mig alltid så nedstämd men inte lika mycket idag. Jag känner att jag behöver lite tid, att tänka....ensam.
Jag springer hem och bryr mig inte om att massor av personer stirrar på mig. Jag vill hem, tänker jag bara gång på gång. Till slut ser jag det trygga huset som jag kan kalla mitt hem. Jag vrider om nyckeln och stiger in. Jag möts direkt av mamma som ger mig en gosig kram.
"Hej mamma" säger jag förvånat.
"Hej gumman" svarar hon. "Jag har saknat dig hjärtat."
"Har saknat dig med" hon avslutar kramen.
"Vad har du gjort med Tyra då?" undrar hon med nyfikna ögon. Ska jag berätta...? Jag tvekar och biter mig i läppen men till slut bestämmer jag mig.
"Du vet min förr förra pojkvän, Justin?" frågar jag försiktigt. Hon nickar.
"Superstjärnan, oo ja"
"Jag mötte honom och Ryan" avslöjar jag.
"Men det är ju fantastiskt" säger hon och gör en uppspelt gest. Jeez...
"Mamma.. dom minns inte ens mig" leendet som mamma hade på läpparna försvinner blixt snabbt.
"...jag är ledsen" säger hon och kramar mig ännu en gång. Men jag avslutar kramen lika snabbt som den börjat.
"Mitt liv är en röra. Och om det inte räcker så har han redan en flickvän som är snyggare, kändare, bättre, finare, snällare, sexigare, gulli" babblar jag men hon avbryter mig.
"Tyst! Du är mycket bättre än hon. Och om han inte ser det är han en tönt. Då förtjänar han inte dig." säger mamma lugnande. Det känns så konstigt att jag pratar om detta med henne. Jag har aldrig pratat så här med Tyra förut.
"Tack mamma, du är bäst" säger jag och hon ler mot mig.
Med det klart springer jag upp till mitt rum med väskan på axeln.
Jag plockar direkt datorn ur väskan. Alla elever som går i skolan får en egen dator. Sen när man slutar så får man bestämma om man vill köpa den och ha kvar den eller ge tillbaka den. Så som det ser ut nu så kommer jag nog behålla den. Jag kollar på twitter och kommer sedan på att vi har matte prov nästa vecka. Typiskt!
Jag fiskar upp matteboken ur väskan och sätter mig vid skrivbordet. Jag tar tag om pennan i ena handen och suddet i det andra. Jag bläddrar till sidorna som vi kommer ha prov i. Ska jag satsa på ett E? Förra gången blev ju mamma besviken när jag fick det. C får det bli, tänker jag efter en stunds av funderingar. Jag slår upp anteckningsboken och börjar. Ett tjockt veck i min panna bildas så fort jag läst första frågan.
Hur i helvete ska jag kunna det här. Jag suckar och det känns som om en tomtenisse sitter inne i min skalle med en stor trä hammare i handen och bankar på mitt huvud.
"Börjar jag få dyslexi eller?" säger jag utan att märka det. Mamma har det och det kan gå mig på nerverna ibland eftersom att jag aldrig kan fråga henne om svaret. Jag putar med läpparna och efter trettio minuter bränner min hjärna så jag bestämmer mig för att ge upp. Det är lönlöst..
Jag går tillbaka till datorn och loggar in på twitter igen. Jag märker att jag fått flera hundra tweets. Undrar varför. Jag kollar på dom och dem flesta är från upprörda beliebers eller nyfikna beliebers. vad är det som händer.
Jag går in på Justins profil för att se om det har någonting med honom att göra. Sen märker jag varför jag fått massor av meddelanden. Han har postat en bild på mig! Okej inte riktigt på mig men jag är i bakgrunden med Tyra bredvid mig. Han har tagit en så kallad ''selfie'' med Ryan som smilar i kameran. Man ser inte mig och Tyra så mycket men det går att känna igen oss. Jag sitter i en av solstolarna och Tyra detsamma bredvid mig. Jag sitter vid telefonen och hon läser en bok.
Jag vet inte varför, men jag känner en oro inom mig. Tyra är säkert skitglad men inte jag. Jag har fått flera haters, stalkers och kanske beundrare som vill veta vem jag är.
Usch, life is so difficult. Jag har även fått flera följare likaså Tyra. Men hon har alltid flera som vanligt.
_____________________________________________________________________________________________________
Nej jag är inte död om ni undrar men jag känner mig hemsk... Känner mig dåligt för att detta kapitel kommer upp så sent. Men har varit sjuk men nu är jag på bättrings vägen! Hoppas nästa kapitel går snabbare än detta. Hade inte riktigt nån inspiration så kommentera så kanske jag får mer drivkraft.

6. A new start

 

Justins perspektiv:

Jag orkar inte med Ellas bråk med mig så jag går direkt till vardagsrummet. Där finner jag inte bara Ryan utan 2 tjejer till. Vad i helvete är det här? Snart dyker Ella upp. Kan det bli sämre.
"Vilka är de?" frågar Ella och nickar mot de 2 främmande personerna.
"Ella, det här är Noelle och Tyra, Noelle och Tyra det här är Ella" presenterar Ryan. Min blick glider mot tjejen som heter Tyra. Var det inte den där tjejen Ryan babblat om igår? Hon har kort brunt hår, lång som den andra tjejen och fräknig i ansiktet. Jag tittar istället på Noelle som i min syn är betydligt snyggare och sexigare. Kropp ungefär som Ella (kanske lite bättre) långt rött hår, fylliga läppar och perfekt höjd. Min blick fastnar på henne. Jag brukar vara den typen som mest gillar brunetter men den här tjejen är annorlunda.
"Hej" säger hon nästan blygt och Tyra gör detsamma. Jag ser hur Ella vinkar stelt åt dem och hur kallt hennes leende är. Hon har varit en mardröm idag.
"Jag har maten" säger jag till Ryan utan att svara och kastar påsen till honom utan att han var förberedd men som tur var tog han emot den snabbt. Ella himlar med ögoen och försvinner iväg till köket där hon antagligen surar och tycker synd om sig själv.
"Vem vill ha?" undrar Ryan. Och både Tyras och Noelles händer flyger upp. Jag ser hur glada de blir att jag köpt McDonalds. Ella hade velat gå till någon fin restaurang men enligt mig är det slöseri med tid.
De tar var sin hamburgare och äter det medan de pratar med varandra. Jag däremot tar en hamburgare åt mig själv och pome frites medan jag går till Ella.
"Här" jag ger henne de friterade potatisrämsorna och hon suckar och tittar ut genom fönstret. Jag tittar på henne nästan sårat. Det här är inte den Ella som jag träffade först. Hon brukade alltid le, skratta åt allt, inte ta något allvarligt och nöja sig med det hon fick. Den här Ella är självisk, egoistisk och bryr sig inte om  n å g o t   var är den Ella som jag blev kär i? Allt började för ett par månader sedan. Jag vet inte vad som har flugit i henne men jag hatar det jävligt mycket.
"Hur är det?" frågar jag lugnt.
"Piece of shit" svarar hon.
"Kan du säga varför?" frågar jag igen. Hon öppnar munnen för att säga något men stänger den lika snabbt. 
"Jag vet inte." hennes röst är på gränsen till att darra. Jag går fram till henne och omfamnar henne. Hon snyftar men gråter inte. 
"Vill du gå och duscha?" undrar jag och hon nickar mot mitt bröst. Hon stannar en liten stund till innan hon glider ur min famn och springer upp. Problem solved.
Jag drar en lättad hand genom mitt rufsiga hår.
 
Noelles perspektiv:

Jag lägger allt skräp i högen med allt annat.
"Vad vill ni göra nu?" undrar Ryan. Jag rycker på axlarna.
"Vad finns det att göra?" frågar Tyra.
"Allt" skrattar Ryan. Vi tittar ut. Solen skiner och det är varmt ute.
"Vi kan bada i polen" säger en röst som tillhör ingen mindre än superstjärnan Justin Bieber. Jag ryser bara av hans röst.
"I'm in" säger Tyra. Jag nickar instämmande och till slut går vi mot polen.
"Men jag har inte bikini med mig" säger jag oroat till Tyra.
"Lugn, jag tänker på allt" flinar hon och vi hittar toaletten. Vi byter om. Min bikini är randigt mönstrad och svart och vit. Tyra har en prickig bikini som är vit och blå. Vi går mot polen där vi redan ser Ryan och Justin i poolen.
"Har vi missat något?" skrattar jag och de flinar mot oss. De avbryter deras fight. Tyra lägger våra saker vid en solstol där vi sedan sätter oss. Jag vill bada men jag vill inte behöva tvätta mitt hår så jag bestämmer mig för att sola istället. Solen bränner mot huden och det är skönt. Jag fiskar upp mobilen och inser att den har slut på batteri. Skit också, tänker jag. Den var ju fulladdad i morse. Jag lägger ner mobilen i min väska igen och blundar.
Efter ett par minuter känner jag ur ett par steg kommer närmare.
"Våga inte ens" varnar jag till vem som är nära mig. Jag orkar inte öppna ögonen men när jag känner hur ett par starka och trygga händer finner mina ben och midja så öppnar jag dem blixtsnabbt. Jag ser Justins ansikte. Hans flin möter mitt, jag tittar in i hans nötbruna ögon. De är precis som de var förut. Jag blir förtrollad i hans blick och det känns som i de där filmerna när han ska kyssa mig men istället slänger han i mig i poolen. De där få sekunderna i Justins famn är borta. Allt är svart och tyst. Svagt hör jag Tyras, Justins och Ryans skratt. Det är varmt i vattnet och jag håller andan under vattenytan. Men till slut behöver jag få luft så jag flyger upp.
Jag ger dem en mordisk blick innan jag sätter mig på kanten.
"Kom igen Tyra! Det är kul" säger jag ironiskt. Hon ruskar på huvudet.
"Aldrig" Jag skvätter vatten på henne vilket får ett skrik lämna hennes läppar. Snabbt försöker hon fly men jag är snabbt upp på fötterna så jag tar hennes midja och släpar henne mot vattnet. Hon är stark och försöker slita sig loss men till slut så får jag henne till kanten.
"Våga aldrig skratta åt mig igen" viskar jag i hennes öra innan jag släpper henne och hon ramlar i vattnet. Den här gången är det bara Ryan som skrattar. Min blick letar efter Justins och jag hittar honom på en av stolarna med sin mobil. Han pratar i mobilen och ser upprörd ut. Bäst att inte störa, tänker jag men kan inte stå med att inte kolla på hans bara överkropp. Hans starka magrutor..... Ingen i vår skola hade  r i k t i g a  magrutor.
Jag rycks ur mina tankar och tittar istället på Ryan och Tyra och skvätter vatten på dom och skrattar roat.
 
Det slutar med att vi går in och byter om sedan sticker vi. Jag är glad över att Justin eller Ryan inte kom ihåg mig. Men det var nära på att Ryan gjorde det... Vi kommer hem till Tyra och jag messar mamma och säger att jag ska sova över Tyra så att hon inte behöver ligga och vänta på mig.
"Det var väl inte så farligt" ler hon.
"Ren tur. Tänk om de kommit ihåg mig!" svarar jag.
"Såklart de inte skulle göra det" säger Tyra och det känns som om någon stoppar ett spjut i mitt hjärta. Det är en sak att tänka det men att höra henne säga det är dubbelt så jobbigt. Det var inte alls självklart att dom inte skulle komma ihåg mig. Tvärtom. De skulle verkligen komma ihåg mig. Efter allt Justin sagt. Att jag var speciell, att jag alltid skulle finnas i hans minne, att han aldrig skulle sluta tänka på mig, att han inte skulle ge upp hoppet om oss....att han  ä l s k a d e  mig. Jag mår illa av alla tankar och känslor och det känns som om mina minnen kommer explodera. Det kanske skulle vara bättre om vi aldrig möts. Kanske det skulle vara bäst om jag glömt bort honom också...

Sjuk ;(

Är sjuk så kapitlet kommer lite försenat men ska försöka få upp det imorgon!
Bjussar istället på en söt gif:
 
 

5. Do I know you

 
Nästa dag är det äntligen lördag. Jag och Tyra vaknar halv elva på morgonen och tittar sömndrucket runt i hennes rum.
"När skulle du möta Ryan" suckar jag fram.
"Vet inte, 1 antar jag. Vi får nog komma när vi vill" svarar Tyra och jag nickar. Hon pekar mot garderoben.
"Dags att välja kläder" ett flin sätts på hennes läppar och jag himlar med ögonen. Hon älskar att välja kläder och kan göra den innan man hinner blinka. För mig tar det en evighet och jag är inte den bästa om mode.
Det slutar med att hon väljer åt mig. Hon räcker ett par shorts och en Jack Daniels t-shirt. Jag bryr mig inte om hennes klädval utan bara sätter på mig det direkt. Däremot tar hon ett par hängselbyxor med en kortärmad vit tröja under. Jag kammar mitt hår och plattar det. Det får räcka, tänker jag.
Vi går ner och äter varsin macka. Jag fipplar med min mobil medans jag tar tugga för tugga. Har bara 670 följare. Tyra har dubbelt så mycket. Men det är klart. Hon är populärare och håller kontakt med alla även fast hon inte hänger med dem. Jag låser mobilen när jag märker att jag ätit upp allt. Tyra står redan klar och väntar på mig. Sedan går vi. Vi går mot bussen i tystnad. Men eftersom busstationen är på samma gata som Tyra bor så varar det bara i några minuter.
"När kommer bussen?" undrar hon.
"Hur ska jag veta" säger jag och ger henne en blick. Hon himlar med ögonen och låser upp sin mobil.
"Den borde komma.. om några sekunder."
Och där ser vi den. Långsam som en snigel komma fram.
"Det här är inte värt det" väser jag åt henne.
"Ooo, jo"
Vi hoppar på bussen och sätter oss nästan längst bak. Jag är definitivt orolig. Hur kommer Ryan reagera? Kommer Justin vara där? Hans flickvän kommer säkert slå mig, funderar jag och Tyra märker hur jag spänner käkarna.
"Noelle, det kommer gå bra" lugnar hon mig. Jag vänder mig om mot henne. Ett leende sprids på mina läppar. De är falska men ändå äkta på samma gång.
"Jag vet."
Det tar inte lång tid tills vi kommer fram till vart vi ska. Jag har åkt förbi det här området tusentals gånger. Det är ett fint och lyxigt område med stora hus och glammiga bilar står parkerade vid ingångerna. Alla hus är nästan vita och det är rent överrallt. Glasen är dubbelt så stora som mina hemma och de som bor där är fräcka, rika och populära personer.
Vi går en stund tills vi kommer till ett hus som ser exakt ut som alla andra.
"Jag hatar det här" stönar jag men Tyra ignorerar mig och går fram mot den massiva grinden. Som också är vit.
Hon trcker på en knapp och jag hör några svaga pip. Som när man ringer fast lägre.
"Hallå" jag känner igen rösten. Bara lite mörkare stämma men med likadan ton. Ryan.
"Hej det är jag Tyra" svarar Tyra flörtigt och tjejigt. Jag himlar med ögonen. Hennes speciella ''impa på killar'' röst.
"Visst jag öppnar" harklar han sig och snart öppnas grinden trögt. Vi går mot dörren som snabbt öppnas. Jag känner hur hjärtat bultar snabbare.
"Hej" hälsar han.
"Heej" säger Tyra och ger honom en vänskaplig kram.
"Här är min kompis Noelle" fortsätter hon och tittar på mig.
"Hejsan" säger jag och vänder mig om mot Ryan som skakar min hand.
"Ryan" säger han snällt.
"Jag vet" skrattar jag och han gör detsamma. Sen rynkar han ögonbrynen som om han känner igen något. Nej.
"Känner jag dig?" undrar han med ett höjt ögonbryn.
"Nej jag tror inte det" svarar jag kanske lite för hastigt.
 
                             
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag försöker se så oskyldig ut som möjligt och för min förvåning nickar han bara fundersamt.
"Okej, kom in" han kliver åt sidan och vi gör som han säger.
Jag gnider mina läppar mot varandra och ställer mig i hallen. Typiskt för såna här hus.
"Är Justin här?" frågar Tyra försiktigt.
"Nej, han åkte för att köpa lunch med Ella" svarar Ryan. "Dom borde komma när som helst."
Vi går mot vardagsrummet och Tyra och Ryan snackar med varandra hela tiden. Jag säger inte ett ord.
"Så, hur gammal är du?" undrar Ryan och vänder sig mot mig. Jag väcks ur mina tankar.
"Lika gammal som Tyra, 18" svarar jag. Han nickar och Tyra börjar prata om hur glad hon är att vara 18 och blablabla. Men Ryan verkar vara intresserad och lyssnar på henne.
Efter ungefär 10 minuter så hör jag en nyckel som vrids om och snart ser jag Justin. Med en vanlig t-shirt och ett par slappa jeans. Inte alls samma hår som förut men samma ansikte bara lite äldre. Jag måste medge att han är attraktiv med sitt rufsiga hår och biffiga muskler. Snart dyker en lång tjej upp bakom honom.
Brunt långt hår, perfekta kindben, fin kropp och ett allvarligt ansiktsuttryck. Precis som en superstjärna ska vara. Perfekt.
Snälla kom inte ihåg mig.
_____________________________________________________________________________________________________
Så slutar lite hastigt där. Men kommentera vad du tror kommer hända. Har ett par idéer som jag tror kommer bli bra. Fortsätt kolla in bloggen! Ovanligt kort kapitel men kapitel 6 kommer upp om cirka 3 dagar så håll ut ;D

4. Girls night

 
"Har du träffat Ryan!?" tjuter jag som ett alarm. Jag är chockad, arg, nyfiken, besviken och nervös på samma gång.
"Shut upp" svarar Tyra och lägger ett finger på sin mun.
"Berätta" säger jag med tindrande ögon.
"Noelle vi hinner inte vår lektion börjar om några minuter" oroar Tyra sig. Jag stönar.
"Vi har lunch" säger jag. "Vi kan skynda oss hem till dig. Där kan vi äta något och sedan kan du berätta allt. Vi har lång rast. Typ 2 och en halv timme"
Hon funderar. "Visst" och vi sätter av hem till henne. Vi småspinger för att komma fram så fort som möjligt. Tyra hamnar alltid bakom mig och hon verkar orolig. Men jag vet inte varför.
Till slut kommer vi fram flåsandes.
"Öppna dörren" får jag till slut fram. Efter några minuter andas jag normalt igen och kastar mina saker på golvet som vi alltid gör när någon av oss kommer hem till varandra.
"Vad ska vi äta?" undrar jag och följer efter Tyra mot köket.
"Jag har kall pizza" säger Tyra osäkert.
"Perfekt" säger jag glatt. Vi tar var sin bit och springer till hennes rum. Vi sätter oss självklart i hennes obäddade och mjuka säng.
"Vad hände" jag kollar storögt på henne. Jag vet inte vad jag ska förvänta mig, jag märker inte ens att jag ler stort mot henne.
 
        " S o ,  w h a t  h a p p e n d ? "
 
"Jo, jag var på väg till skolan och hade kommit försent så jag sprang. Sedan såg jag Ryan gå nerför gatan du vet vid svängen?" jag nickar. "Han sa typ: Bråttom eller? och så skrattade han. Jag sa typ bara japp och helt plötligt började vi prata. Jag vet inte hur men efter en stund sa han att vi kunde gå hem till honom om jag ville. Självklart sa jag ja och vi gick dit" sedan slutar Tyra.
"Och?"
"Jag träffade inte Justin eller nått. Jag fick reda på att han var borta med hans flickvän som heter Ella för att äta frukost på starbucks tror jag. Sen chillade vi tills jag märkte hur mycket klockan var och så kutade jag till skolan. Men jag fick hans nummer" babblar Tyra och jag nickar intresserat.
"Vad ska vi göra nu då?" undrar jag.
"Han sa att jag skulle ringa honom så fort som möjligt" svarar Tyra och tittar generat ner på sina händer och pillar bort lite av hennes bruna nagellack.
"Klickade ni eller?" undrar jag eftersom jag märker hur glad hon ser ut.
"Jag vet inte. Vi hamnade aldrig på den  v ä g e n  antar jag. Men han är schyst" säger Tyra.
"Jag vet. Han var alltid den snälla killen" nickar jag. "Justin var lite mer bad"
Tyra fnissar till.
"Jag märkte det. Han var inte som Eric och de andra looserna i skolan" fortsätter Tyra.
"Så...ska du ringa honom?" frågar jag försiktigt.
"NEJ! Jag menar, jag vet inte" säger Tyra generat "Om du vill"
"Det är inte jag som bestämmer. Det var ju du som mötte honom" svarar jag. Hon fuktar sina läppar.
"Jag känner dig också och jag vet att du inte skulle gilla det" säger som bestämt. "Så, nej" Men jag märker ändå hur hon tänker efter om hon gjort rätt.
"Tyra!" säger jag strängt vilket får henne att hoppa till. "Gillar du honom?"
"Noelle, asså jag.." Jag avbryter  henne genom att ge henne en allvarlig blick.
"Ja" suckar hon till slut.
"Då så" Jag ger henne ett nöjt leende.
 
Efter skoldagen så går vi direkt hem till henne igen. Jag hade smsat mamma att jag skulle sova över henne och hon hade snabbt svarat okej. Mamma är världens bästa när det gäller att fråga om såna saker. Det var bara jag och mamma hemma eftersom jag inte ''hade'' någon pappa eller några syskon. Så jag hatade att lämna henne ensam för lång tid.
Jag väntar otåligt på Tyra som till slut ringt Ryan. Det hade tagit en evighet för mig att övertyga henne.
Till slut kommer hon.
"Vi kommer träffas imorgon och han sa att du gärna kan följa med" piper Tyra med ett leende som når upp till hennes ögon. "Vi ska hem till honom."
"Aldrig! Tänk om Justin är där. Tänk om dom faktiskt kommer ihåg mig. Hans flickvän kommer bli rasande!" oroar jag mig.
"Lugn Noe. Vad är det värsta som kan hända?"
"Flera tusen saker" svarar jag.
"Snälla" ber Tyra. Hon gör sina välkända valpögon som ingen kan säga nej till. 
"Okej då" stönar jag. Hon klappar händerna och ger ifrån sig ett glädjetjut. 
"Det kommer gå fantastiskt och om det går åt skogen så springer vi, okej?" stöttar hon mig. Jag nickar.
"Så vad ska vi göra nu?" frågar jag istället och hon rynkar pannan och funderar.
"Kolla på en film" föreslår hon och jag nickar igen. Hon trycker på fjärrkontrollen vilket gör så att hennes TV sätts på. Vi går direkt till Netflix och väljer hunger spelen. Hon älskar den och likaså jag. Vem gillar inte den?
 
Vi kollar igenom filmen och jag tittar på den tomma Ben & Jerrys som är i mitt knä. Varför hade jag ätit upp den så snabbt?
"Jag tröttnar aldrig på den där filmen" suckar Tyra när hon stänger av TVn.
"Men den är slut så vi har än igen inget att göra" svarar jag. Jag lägger mig ner i hennes säng och hon gör detsamma bredvid mig. Vi ligger tysta och tittar upp i taket. Det är ingen pinsam tystnad utan en skön och behaglig tystnad. Det är lugnt och jag känner hur mina ögonlock blir tyngre och tyngre när sömnen kryper närmare. Till slut kan jag inte hålla dem öppna så jag kastar en sista blick på Tyra. Hon ligger och andas djupt. Antagligen sover hon. Jag ler för mig självt innan jag gör detsamma och somnar.
_____________________________________________________________________________________________________
Igen, världens tråkigaste, dåligaste och kortaste kapitel men som sagt har jag ingen tid. Jag loovar er att det kommer hända mera sen så håll ögonen öppna ;) Kommentera så kommer kapitlet snart.
 

MEMORIES LASTS FOREVER: Noelle Stanford och Justin Bieber var tillsammans i ett år innan han stack iväg till LA. De försökte hålla konstakten men efter ett tag så pratade dom aldrig. Efter 4 år så kom han tillbaka och Noelle ser det som en fantastisk möjlighet att starta om igen men då har Justin redan glömt bort henne och skaffat en ny flickvän. Noelle försöker glömma bort honom men när hennes bästa vän Tyra blir ihop med Justins kompis tvingas de att umgås. Noelle inser snabbt att hon fortfarande har känslor för Justin och saker blir mer och mer komplicerade. Vad kommer hända när Justin får reda på allt?
RSS 2.0